Tankar från en naturhamn i Blekinge

På måndag trycks hos Åkessons Tryckeri i Emmaboda en helt omarbetad och utökad version av den i dessa tider mycket efterfrågade skriften. I slutet av samma vecka 27 hoppas jag kunna distribuera densamma till mina återförsäljare mellan Kalmar och Köpenhamn.
Priset i butik och gästhamnar blir detsamma trots det större formatet (149 kr).
Tyvärr måste jag debitera portokostnad vid beställning direkt hos mig. Jag hade hoppats slippa det genom att sälja plats för olika logotyper men varken de tre berörda Blekingekommunerna eller Region Blekinge hade råd med de 500 kr jag begärde för platsen.
Tack vare de som velat vara med kan jag erbjuda portofri leverans för alla som beställer hos mig före den 17 juli.

Besök www.arkenmarin.se – ett företag som vill främja Blekingeturismen.

Johan Krouthén: Skärgårdssommar

Endast döda fiskar flyter med strömmen.

Känd Blekingeseglare pryder innehållet i Europas
största segelmagasin.

Die Yacht nr 13 kom ut för någon veckor sedan. Man har en
8-sidig artikel om Blekinges skärgård. Man börjar artikeln i Simrishamn där
gästhamnschefen Jan Ljunggren får frågan vart det bästa resmålet från
Simrishamn är. Svaret blir Bornholm. Sedan pekar sympatiske Jan ut ett antal
smultronställen i Blekinge för journalisten. Jan och Marincenter Syd som driver hamnen är
min återförsäljare och han säljer helst den tyska versionen om sanningen skall
fram.

Die Yacht besöker Kivik, Hanö, Pukavik, Tärnö, Tjärö,
Ekenäs, Dragsö Karlskrona och Flakskär samt slutligen Stenshamn/Utlängan. Man
beskriver lyriskt tystnaden, ensamheten, lugnet och isoleringen från övriga
världen. Tjärö beskrivs som om Bullerbyn fortfarande finns – “Bullerbü ist wirklichkeit”. Inga nya
avslöjanden görs och artikeln innehåller knappast några sakfel. Min skrifter på
tyska ”Natur- und Gästehäfen in den Schären von Blekinge” beskrivs som
”Umfangsreister Revierführer, allerdings mit starkem Hang zu Anekdoten”. Det
tackar man för.

Nu till det allra bästa! Artikeln inleds med ett stort
bilduppslag på två sidor. En av skärgårdens vackraste båtar, en Scanmar 33,
seglar in i sundet mellan Harö och Tärnö. Vid rodret på s/y Katina står min
bryggranne och gode vän, Kurt Gummesson. En fin bild vill jag lova. Klart att
man skall ha en fin båt som inledning till en artikel om en fin skärgård.
Ordnung muss sein!

Bild tagen av Klaus Andrews Die Yacht. I tidningen är den på två sidor.

I morgon släpper vi en annan stor nyhet – förhoppningsvis.

Solig junidag på Dragsö, Eriksbergsområdet

Sjöfartsverket publicerar nu på på nätet vind, strömmar och vattenstånd från 60 mätstationer runt vår kust. Man har haft det goda omdömet att låta Karlshamn ingå bland dessa. Inga andra blekingehamnar ingår.
Du hittar kartan under rubriken “vind och vatten” på www.sjofartsverket.se. Mätstationen i Karlshamn är troligen belägen på Inre Ortholmen.

Skiftöfladen torsdagmorgon 0630

Den stora seglingstidskriften Die Yacht har återigen skrivit om Blekinge skärgård och recenserat mina skrifter. Tidningen är delägare i förlaget som ger ut en annan stor “Törnführer” över svenska skärgårdar men gav mig ändå ett vänligt omnämnande. Redaktören ansåg mina skrifter mer “Anekdotisch” än deras “egna” verk som funnits i många år och som tidigare varnat för Blekinge som svårnavigerat.Det har under de senaste veckorna inkommit förvånansvärt många utländska beställningar som nu fått sin förklaring. Min tyske återförsäljare beställde femtio ex. vilket omgående effektuerades igår. Det var därefter skönt att dra ut i den soliga och tysta skärgården efter en intensiv förmiddag på “lager”, post och lasarett (deltager som försökskanin i ett forskningsprojekt).
På premiärturen till Tjärö var det tyst och stilla. Träffade på den vackra ön en tysk läsare från Berlin och Lasse och Lena från Ronneby i sin fina träbåt. “Snokade runt” lite för att se om några synbara förändringar kunnat upptäckas. Restaurangen var öppen och man kunde tydligen fortfarande inta en måltid för under 100 kr exklusive dryck.
När solen gick ner bakom berget avgick s/y Johanna mot favoritplatsen – Skiftöfladen. Borta i Boksundet låg den gamle kulturarbetaren på svaj med sin Monarksnipa. Naturligtvis ankrade jag 5 kabellängder 925 m öster om honom så natten blev lugn.

Angående förra avsnittet om gästhamnsavgifter så ges nedan några exempel på dagens
priser.
Utklippan 140 kr för icke medlem i SXK. Karlskrona Tallebryggan 180 kr inkl. el,
Karön-Ekenäs 150 kr inkl. el, Tjärö 180 kr inkl. el, Karlshamn-Vägga 150 kr inkl. el
Hanö 160 kr inkl. el och dusch samt Hällevik 150 kr inkl. el
Tärnö Kåsakroken utmärker sig genom att fortfarande hålla mycket konkurrenskraftiga priser – endast 100 kr inkl. el och dusch.

Bockö en plats där man slipper avgiften

Efter en blåsig helg så känner vi att värmen är på väg. Våra gästhamnar kommer att fyllas av båtar. Avgifterna har stigit i mycket snabbare takt än konsumentprisindex som nedanstående information kan visa.

Gästhamnsavgifter år 1985

Utklippan, Tromtö 20 kr, Karlskrona 35 kr

Sölvesborg, Hällevik, Hörvik, Karön/Ekenäs 25 kr

Tjärö, Hanö 30 kr, Karlshamn 40 kr

Omräknat till dagens penningvärde skulle en avgift på 30 kr bli 59 kr
år 2010

Vad kostar det idag?

Fortsättning HörvikFoto: Lennart Strömberg Nybro

Systembolaget
har avskaffat den service som gjorde att man kunde få sin beställning utlämnad
i livsmedelsbutiken. Blir abstinensen efter en jungfru whisky (ca 8 cl)
alldeles för svår får vi välja mellan två alternativ. Antingen bussen till
Sölvesborg eller får vi sätta kurs mot Hanöbuktens pärla – Karlshamn! Man kan
säga att vi med detta får en flytande övergång till nästa destination.

Plus och minus med Hörvik

+ Vackra omgivningar, bra
cykelmöjligheter –
”Listerfranskan” kan vara svår

+
livsmedel och restaurang –
relativt få gästplatser

+
barnvänlig strand

+
stilla och lugnt

Hörvik fortsättningDjupekås

Har
Du cykel ombord kan Du fortsätta turen vidare norrut, där Du strax finner
naturreservatet Spraglehall (obs! ej engelskt uttal som en av våra besättningsmedlemmar
använde).I detta naturreservat finns en rik flora av orkidéer men också sår
efter många stenbrott.

Man
behöver inte mountainbikes för att göra en utflykt till Blekinges största
skuthamn, Djupekås. Skutorna kunde inte gå in i hamn, men de kunde ankra
innanför de rev Du ser i sjökortet och på så sätt få skydd vid ostliga vindar.
Befolkningen sa att båtarna låg i ”Vassen” när de i vinterlag låg skyddade
bakom Långörens rev. Ankarbotten var god och revet skyddade mot ”bararmad sjö”. På 1940-talet fanns 21 fartyg med namnet
Djupekås på namnbrädan. Brantevik på Österlen hade som mest 116 fartyg på 1200
innevånare. Djupekås hade 150 innevånare vilket visar att Djupekås per capita
hade fler fartyg än idylliska Brantevik.

Djupekås
har nu blivit hemmahamn för upprustade storekan Viktoria Bonita, den sista
fraktekan som verkade i Blekinges östra skärgård. Här vid den lilla hamnen
finns också ett privat dockmuseum. Vi kan inte gå in med segelbåt här.

En
fördel med besök i Hörvik och Krokås är att man kommer lite vid sidan om den
vanliga turiststressen som gäller mitt i högsommaren. De flesta gånger har
ingen gästande båt funnits här när vi besökt Hörvik. Hamnen är väl skyddad och
ligger lite vid sidan om det stora stråket – man stressar av här. Om man ligger
i innerhamnen och vinden är västlig kan det inträffa att röken från rökeriet
upplevs besvärande. Ålafiskets dag, en lördag i juli, är ett evenemang som drar
storpublik och som gör att seglande eremiter väljer att förtöja i Krokås.

Affär,
fisk, restaurang, vacker utsikt, fina strövområden, isfabrik samt trevliga
infödingar – vad mer begär Du?

Södra skäret på Utklipporna

Denna ruggiga dag värmer vi oss med denna bild. Några nyheter som inhämtats från vår resa från Utklippan via Karlskrona till Matvik under gången helg rapporteras nedan.
Den gröna pricken i Flötjarännan syd Inlängan och Flötjens fyr saknas. Likaså kunde vi konstatera att den gröna pricken innanför piren på Stenshamn också saknades. Aha tänkte jag i mitt oförstånd – äntligen har man sprängt bort den otäcka sten som förra årets nya prick var satt att varna för. Idag har jag varit i kontakt med Stenshamns alltiallo Arne Hjalmarsson som lovat ta kontakt med ansvarig inom kommunen. Stenen är nämligen något som man inte förväntar sig strax styrbord efter inloppet. (se Naturhamnar i Blekinge). Är det tekniska nämnden som har ansvaret, Tommy Olsson?

Solen sken och vi seglade vidare från Stenshamn till Inlängan i vår skyltningskampanj för skrifterna. Man måste stötta sina återförsäljare med lite sales promotion. Byakrogen i Torhamn hann vi inte besöka men där är numera pizzeria. Vissa ansträngningar har gjorts i Torhamn med bättre hygienutrymme. Någon flytbrygga lär det inte bli i gästhamnen. Man hoppas däremot få en mer skyddande pir.

Seglingen fortsatte i strålande sommarväder och härlig sydlig vind. Min gast och dotter skulle åka hem till mamma Lena. På tågstationen träffade vi ett gäng trötta spinkeräknare (ornitologer) som också varit på Utklippan samtidigt med oss.
Tröttast var valpen Steira som trots sin ungdom visade ett moget intryck både under roddfärder och i närkontakt med flygande odjur.

Antalet båtar i Karlskrona gästhamn var under tio. Hamnkontoret börjar med fulla öppettider från den 15 juni. I hamnen låg kustbevakningens nya fartyg.
“Du söte värld” skulle nog min gamla mor utropat om hon fick se fartyget. Inga kommentarer i övrigt. Det är för övrigt inte sant att fartyget skall heta Göran, efter honom som var statsminister när plåtschabraket beställdes.

En härlig kryss i en lagom frisk sydväst förde s/y Johanna upp mot Hasslöbron där jag räknat med att sjöbrisen skulle börja verka. En pigg tjej öppnade bron snabbt så ingen väntan i den friska vinden behövde ske. Bevakningen sköts inte längre från Kungsholmen utan från sjöbevakningscentralen i Torskorstrakten.
En rolig episod hände när jag seglade in till Karlskrona och begärde broöppning.
“Ja vi har en lucka i kollektivtrafiken så jag kan öppna kl. 15.30.” När jag passerade bron exakt 15.30 stod en röd buss först vid bommarna. Kanske tillhörde den inte kollektivtrafiken.
Om det var sjöbrisen som fick vinden att vrida över mot syd vet jag inte men raka spåret hem till Matvik blev det.