Tankar från en naturhamn i Blekinge

Brudand Foto: Lennart Strömberg

Vädret har sedan lördag natt varit lika turbulent som
världens börser. Kanske blir börsriktning nu återigen mot norr såväl som
vindindikatorn på gamla fina Hanö fyr. Fyrens vindindikator har nu under lång tid tydligen
varit ur funktion eftersom vinden varit SV-V medan väderstationen visat nordlig
vind. Senast tisdagen den 9 juli rapporterade SMHI glatt nordlig vind från
denna väderstation. Det är nog dags att någon från Norrköping tittar på det
hela.

Min flygande reporter, Lennart Strömberg, rapporterar från
Tall Ship Race i Halmstad med dessa fina bilder på olika skönheter han träffat
på. Lennart som är född bleking och son till den enastående modellbyggaren Karl-Albin
Strömberg, har gärna kameran med på sina utflykter. Antingen han ankrar i vår
gemensamma favoritvik eller vandrar på stranden i Skälderviken.

Själv har jag besökt en av mina trevliga återförsäljare i
Karlskrona som hade sålt slut och nu, inför det något annorlunda Sailet, behövde
fylla på hyllorna. Passade på att även besöka Dragsö där all min reklam
naturligtvis var borttagen. Det är den konstigt nog alltid . I vissa hamnar får
den sitta uppe så länge att man nästan skäms.

Nåväl, passade på att besöka den
fina campingen som ligger två stenkast från gästhamnen. Där fann jag en
restaurang som hade en meny som tilltalade samt en mindre servicebutik.
Dessutom kan man härifrån ta båten Axel in till Fisktorget för en mindre
penning. Ännu billigare kan man åka med ett ”traktortåg” ända in till centrum.
Kostar bara 10 kr . Husvagnar och husbilar betalar bara 12% moms medan båtarna i
gästhamnen erlägger 25%. Guidade bussturer betalar 6% medan guidade cykelturer
erlägger 25%. Guidad kajaktur belastas med 25% medan en guidad båttur endast
betalar 6%. Återigen bevis på att vi lever i dårarnas paradis.

Många utländska och svenska båtfarare uppskattar närheten
till naturen ute på Dragsö. Dessutom ligger ju Brändaholm, ett unikt koloniområde,
som alltid ingår i turistbroschyrer från Pinan mycket nära.

Nu laddar vi för Tradjazz-festival i härliga Hällevik. Många
har redan positionerat sig för en bra plats men jag hoppas på sedvanlig tur och
väntar på att nordvästen skall ta s/y Johanna med minsta möjliga motstånd de 16
sjömilen från Matvik till Hällevik. När Hanö rapporterar syd så avgår vi .

Det enda Du behöver i
livet är okunnighet och självförtroende,
sedan är framgången given. Mark Twain

Ovanstående bild tagen från Harö´s Idebjär är alldeles
gratis till skillnad från de de bilder på Socialstyrelsens 53 chefer som
kostade 450.000 kr att plåta. Visst är det häftigt att betala skatt till sådan
verksamhet?

Den vackra lilla färjan Vindskär har börjat ta en ny
oljebesparande kurs de gånger hon går från Tärnö till Tjärö. Hon går vid gott
väder ut mellan Harö och Joggesö. För att detta skall kunna ske säkert har en
mycket liten ”nordboj” lagts ut i sundet norr om stenarna Eskerna (stenarna syns till vä i bilden). Det har
alltså blivit ännu enklare även för fritidsbåtar att komma in till Harö. 1.
Utgå från nordpricken vid Fänabben syd Joggesö 2. Sikta på nordbojen 3. Runda bojen och håll kurs ut mot havet
tills du ligger på enslinjen vid Harö brygga 4. Gå in till bryggan på enslinjen.

Det finns som framgår av beskrivning i nya Natur-och
gästhamnar/Sölvesborg-Gö sid 43 även en annan väg in till bryggan. Enslinjen
var tyvärr nedriven vid mitt senaste besök. Jag försökte dock återställa den
till sin ursprungliga plats.

En kvinna boende på
västsidan av Joggesö har polisanmält färjan för ofredande enl. BLT. Det
är farligt att kritisera journalister men det var väl rederiet anmälan riktade
sig mot? Den gamle pressombudsmannen Per Arne Jigenius uppger att speciellt
grävande journalister är extra känsliga. Jigenius hade ett roligt inlägg om
pålstek i Sjöräddningssällskapets
tidning Trossen under våren. PAJ angrep där Robert Aschbergs felaktiga benämning av pålstek
i pluralis. ”Fyra pålstek är fler än fem kalvstekar” tror jag rubriken
löd. Det heter flera pålstek och inget
annat. Anmälaren anser att färjan håller för hög fart när hon passerar Joggesö på västsidan.

Att vi lever i dårarnas paradis fick vi ett nytt bevis för
när förbudet för fritidsfiskare att sälja eventuell överskottsfångst till
grannar, turister och andra hugade spekulanter trädde i kraft vid halvårsskiftet . Nästa tokplaner är att förbjuda
nätfiske på vatten grundare än 3 meter.

En tysk båt med svensktalande besättning var den enda gästen
i hamnen på Ungskär. Ön bjuder på
utmärkta vandringsleder med betagande vyer. Det känns som om man vore på Öland.
Man har goda möjligheter till långa promenader vid strandkanten på östra sidan
eller till Mellanskär och Lungskär (hamn nr. 39 i Natur- och gästhamnar). Service är begränsad till TC och en dusch i
nordöstra hörnet av hamnen. Inget dricksvatten vid kaj men vid kran på land.

Detta unika fiskeläge har fått en ny arkitektur som
stilfullt inslag i den i övrigt gamla miljön. Så kan det bli när kompetenta
politiker och tjänstemän gör snabbsyn en blåsig och kall höstdag.Besöket sägs har varit extremt kort på grund av vädret.

Under min vistelse i detta paradis fick jag också anledning
att ändra min syn på vindkraft. Över Ramdala-slätten blinkar i sena
kvällstimmen ett antal röda lampor som sitter på de där placerade
vindkraftverken. Ett verk står för övrigt i omedelbar närhet av den gamla
kyrkan. Också en väldigt smakfull placering. Nåväl vad föranleder min ändrade
inställning till dessa skattesubventionerade och ineffektiva konstruktioner. Jo,
jag ser framför mig Hanöbukten som ett glittrande Las Vegas, när alla 700
kraftverken som där skall placeras lyser i natten med sina röda
varningslampor. Bordeller i utlandet brukar ha röda lyktor och Hanö kan nu bli
platsen för en av världens vackrast belägna spelhåla. Böteboden kan göras om
till casino och fyren görs om till sky-bar med floor-show. Fyren vill ändå
Sjöfartsverket lägga ner.Di granna däkorna på Lister kan få jobb som kaffeflickor. Ekonomiska frizoner vill vissa politiker införa så
det kan väl även få omfatta Hanö även om integrationen där tycks fungera hyfsat
bra mellan sommargäster och infödingar. Skattefria drinkar och spelvinster höjer BNP.

Under min flera dagar långa vistelse studerade jag den
ostgående trafiken. Jag har ofta haft kontakt med terra firma vid insegling
utifrån havet. Många båtar gick försiktigt medan andra hade full fart framåt på
maskintelegrafen. Först på tisdagen kom en större dansk segelbåt som hade för
avsikt att ta sig ut i Östersjön med mål Kristianopel. Den stora 44-fotaren med
sitt djupgående på 2,10 fastnade och fick dessutom också haveri i
rodersystemet vid försök att komma loss. Till slut fick dansken hjälpas in i hamnen av en Ungskärsboende
i en Busterbåt. Den stora segelbåten förtöjdes utan problem framför s/y
Johanna. Kurt och Solveigh hade naturligtvis ”Natur- och gästhamnar i Blekinge”
ombord.

Efter många samtal
med infödingar har jag fått uppgift om att den ostgående leden egentligen är
djupare än den led som Vittus trafikerar till Ungskär. Dock kan leden vid kraftiga
nordostvindar bli föremål för igensandning. Detta gäller alltså att fara fram
med låg fart när man söker sig ut i det stora havet.

Att hemresan från denna underbara plats till en annan
liknande plats, Matvik, gick i öppen vind (O-SO) behöver väl inte nämnas.
Första halvan iförd adamsdräkt och andra i oljeställ.

Notiser:

Missionsbåten Shalom drabbades av motorhaveri på Tjärö. Ett
stort antal nybakta muffins på Listerlandet inför hennes ankomst dit, fick
förhoppningsvis andra mottagare – kanske på Hanödagen som gick av stapeln
lördagen den 23 juli.

Kiosken i Matvik erbjuder numera nästan bara kaffe och glass
i sortimentet och har ofta stängt vid dåligt väder. Provianteringsmöjligheterna
är alltså begränsade.

Den i Guövik boende gamle flygaren Jan Landin har kommit ut
med en ny bok med titeln ”23 år och odödlig”. Denna, hans andra bok har inte
bara, till skillnad från den förra, blivit korrekturläst utan innehåller också
en mängd roliga och intressanta episoder från ett långt flygarliv bland Lansen-
och Viggenplan samt helikopterflyg. Det
är alltid intressant att få inblick i andras yrkesliv oavsett om det gäller
långtradarchaufförer eller fältflygare.

Beställningsfunktionen fungerar åter. Tack för hjälpen Björn.

Ha en fin avslutning på juli och tack för att Du besöker min
blogg. Hemsidan ligger i topp på Yahoo och nästan i topp på Google´s
sökmotorer.

Bryggan Herrgårdsviken

Jag har inte försvunnit med en kvinnlig dansk turist om mina
ärade läsare trodde det. Reaktorn, datamaskinen, computern eller vad Ni vill
kalla datorn har varit obrukbar efter att modemet slutat fungera.

Dessutom har beställningsfunktionen på min hemsida också
varit ur funktion. Leverantören av denna gratistjänst har bara lagt ner
verksamheten och meddelar några veckar senare att så är fallet. Mycket
dåligt!!!!!

Beställ genom att maila tills ny funktion anskaffats (thomas@blekingeskargard.com).

Nåväl, lördagen blev fin vid den fina bryggan i
Herrgårdsviken. Passagerarbåten Vittus lägger till på bryggnocken och jag
störde inte seglationen. Istället avtågade jag mot Hantverksföreningen
Skärgårdskraft som ligger en knapp kilometer från bryggan och i anslutning till
det stora stenbrottet Vrålebo. Det är
alltid trivsamt att besöka hantverkshuset och stenbrottet är väl intressant för
dem som inte sett Sternö blåberg och Sternö Vindhamn. De kan man kalla
stenbrott. Men skyltarna som berättar om verksamheten i Vrålebo är bra.

Innan jag avseglade mot öster satt jag och njöt av
sommarprataren och författaren Jonas Johansson. Det blir nog en ny Ehrenmark av
honom – i egenskap av sommarpratare. Boken, ”Mannen som klev ut genom fönstret”
har ju nått världsrykte och trots min inledande tveksamhet föll den mig i
smaken.

Långören

Under seglingen mot öster kunde jag konstatera att bryggan
på Östra Hästholmen (Nr. 34 i Gö – Kalmar) fortfarande kunde användas. Nästa
dag skulle gäster hämtas i Torhamn och efter viss tvekan gick jag till Långören.

Här finns inte mycket svängrum och passagerarbåtarna Vittus
och Ungskär skulle båda anlöpa strax efter. Jag backade upp s/y i Johanna i dyn
syd om bryggan och väntade till alla passagerarbåtar lämnat ön varefter s/y
Johanna parkerades långsides en mindre fiskebåt förtöjd vid Långörabryggan.
Övriga platser upptogs av några motorbåtar.

Långören med sin bygata och gamla lotstorn besöker jag ofta.
Numera har jag lärt mig att gå emellan nord och ostpricken och inte se dem som
en enhet. Den livaktiga föreningen på Långören har fått bidrag att röja upp på
ön som tidigare var rätt svår att vandra på. Nu finns det vandringsleder på
denna lilla ö som bjuder härliga utsikter. ( Nr. 40 i Gö-Kalmar)

En av de drivande krafterna på ön, professor Björn Berglund,
informerade mig om att man fått EU-bidrag för arbetet. I det trevliga samtalet
fann jag uppgiften att får älskar slånbärsbuskar mest intressant. Jag trodde
getter var det bästa för att rensa upp i vår skärgård som alltmer växer igen.

Kvällen bjöd på regn efter en flödande sol nästan hela
dagen.

Batteri Långören (1/3)

På söndagen blåste västan frisk och jag gick för motor den
korta biten in till Torhamn som är en ”skithamn” i frisk väst till syd. Min
jolle som jag hade på släp oroade folket på de få gästbåtar som fanns i hamn
men jag lyckades med hjälp av vinden göra en “mycket väl godkänd” tilläggning vid
den flytbrygga som nu ligger mitt emot hamninloppet. Att det inte fanns några
förtöjningsringar på den sida jag lagt till på är smällar man får ta. I en
nyproducerad turistbroschyr som jag nyss fått i min hand beskrivs Torhamn som
en säker och skyddad hamn. Klart
vilseledande marknadsföring som bör leda till att hamnavgiften kan krävas
tillbaka. Ligg i Sandhamn (Nr 42) vid frisk SV-V! Avståndet är kort till Torhamn.

Min IT-chef med damer dök snabbt upp och avgången blev lika
lyckad som ankomsten. I den friska vinden hade jag målet att visa Torumskär där
U 137 gick på grund och sedan anlöpa Ungskär. Allt gick bra men syd om Flakskär
gick det lite sjö varför jag för första gången fick pröva IT-chefens handburna
Gps-plotter som tog oss igenom ”hålet” mellan Flakskär och Handskarna. En
märklig upplevelse för en som bara använder kompass, ekolod, logg och sjökort.
Jag blev faktiskt lite villrådig när jag skulle växla tillbaka till ”de riktiga” hjälpmedlen. Hade liksom tappat
rytmen.

Ungskär med inseglingsmärke från ostsidan

Att gästerna uppskattade Ungskär (Nr. 39 i Gö-Kalmar) är självklart. En, så
mycket att hon gick vilse på Mellanskär bland alla enbuskar och fick lotsas
tillbaka via mobilen. Med hjälp av m/f Ungskär kunde gästerna ”återsändas” till
Torhamn och väntande privatchaufför. Pris 25 kr/person enkel resa. Restid cirka
1 timme. Själv hade jag för avsikt att
kvarbliva på Ungskär och ville dessutom inte utmana ödet med nya tilläggningar
i Torhamn. Vinden var fortfarande frisk.

Björkholmen, Karlskrona

Efter några sköna
dagar på Hasslö så var det dags att besöka mina återförsäljare i
residensstaden. Bokhörnan, Kamms och Gästhamnen säljer alla mina skrifter.

Märta och Emil i
Gästhamnen fick lite goda råd om skyltningen efter det att jag funnit en plats
längst in på yttersta flytbryggan. Tänkte inte på, förrän jag lagt till, att
trappan som ledde upp till kajen kanske skulle kunna föra oväsen. Turligt nog
så gjorde den inte det och elsladden räckte upp till kajen. Det finns inga
elskåp på denna yttre flytbrygga.

Denna torsdagskväll
var första kvällen i sommar när hamnen var fullbelagd. Dessutom låg en stor
lustyacht från Georgetown vid Skeppsbrokajen. Utopia hette hon och var väldigt
ful sedd bakifrån men betydligt vackrare från sidan. Ett icke ovanligt fenomen.

På fredagen besöktes
Konsthallens utställning ”Konst hundra” där Alf Jarnestads ”Matilda” var det
konstverk som etsade sig fast. Konsthallens utställning var i samma lilla
storlek som Blekinge Museums ”Härlig kust i nöd och lust.” Jag blev lite
besviken över att det inte var fler verk som visades.

Sjövärnskårens båtar
kom före lunch och lade sig vid kajen på andra sidan flytbryggan. Associationer
till tyska koncentrationsläger var inte långt borta när dieselmotorerna spydde
ut sina avgaser mot mig och några danskar som låg i lä om båtarna.
Vicekorpralen vid Kungl. Karlskrona kustartilleriregemente, KA2, försökte få
den könsmässigt blandade besättningen att stänga av maskin. En förtjusande
kvinnlig aspirant vid namn Hamilton försäkrade att så skulle ske inom en snar
framtid.

Undrar om den unga
damen var släkt med den officer som med en torpedbåt for fram i något för hög
fart på Göta Kanal på tidigt 1960-tal? Han påstods ha yttrat till de tvättande
damer som låg på knä vid kanalkanten tvättandes mattor: ”Tvättar Ni kärringar så sköljer jag”.

Karlskrona kommuns personalpolitik?

På kvällen seglade
jag för stora genuafocken ut till Herrgårdsvikens brygga som bjöd på fin vy mot
Karlskrona, lugn och ro samt en dansk dame som sov i bagagrummet på en mindre
skåpbil. Vi var alldeles allene på udden när regnet kom på fredagskvällen. Det
var dejligt. Regnet alltså.

Fyren God Natt

Galenskap enl. Einstein:

”Att göra samma sak om och om igen och förvänta sig nya
resultat”

Utsikt från Signesberg, Gyön, mot Tjärö och dess gästhamn

Veckan som gick bjöd på vackert väder. Förra helgen låg jag
i Svalemålaviken eller Kulturviken som Leif Olsson vill kalla den. Herr Olsson
släppte för några veckor sedan resultatet av många års forskning om gamla
kändisar som under tidigt 1900-tal bott runt denna vik. Gyön har faktiskt varit
omfluten av vatten för inte så länge sedan. Läs mer om Leifs fina bok på www.ad-mare.se

En fin promenad i den fina lövskogen på Svalemålamarkerna
ledde oss upp till en bronsåldersgrav uppe på höjderna med utsikt mot Jernavik,
Köpegårda och Tjärö.

Sommarkantarellerna hade börjat visa sig och blåbären var
rikliga till antalet i området.

Det var ganska mörkt i viken när jag återkom från den goda
middagen hos Leif och Kerstin på lördagskvällen. Märkligt att inte sommarhusen
utnyttjas bättre.

På tisdagen gick färden i svag sydlig vind mot östra
skärgården. Noterade att Skärgårdsextetten skulle ge konsert i Hasslö kyrka.
Därför styrdes kursen in mellan Bollöarna och Hasslö och förtöjning skedde på
sydsidan vid Horns brygga.

Gamla m/f Södern som under många år trafikerade denna
skärgård anlände med ett fyrtiotal silvergrå pantrar från Karlskrona. Alla
skulle besöka konserten. Kyrkan som ligger bara några hundra meter från bryggan
blev fullsatt, trots den ljuva sommarkvällen, och musikanterna, varav en
kvinna, gjorde ett gott arbete. Kyrkoherden Thomas Östlund verkade vara en god
talare och fångade åhörarnas intresse i en kort betraktelse.

M/f Södern

På onsdagsmorgonen kom den utlovade nordosten och läget blev
besvärligt för den Vega och dess besättning som låg förtöjd på lovartsidan.
Dagen inleddes därför med en god gärning där bistånd med att avsegla från den
utsatta positionen gavs.

Några dagar senare skulle jag själv behöva hjälp med att
lämna en förtöjningsplats. Några pigga ynglingar tillfrågades och alla följde
mina instruktioner. Allt tycktes gå perfekt när det plötsligt tog stopp. Jag
hade glömt att lossa ett spring!!!!!
Allt löste sig på mindre än tio sekunder men självkänslan får ju en
allvarlig knäck vid sådana episoder. Man
drömmer att man seglar iväg med elsladden fortfarande i elskåpet vilket hänt
andra lika tankspridda båtfarare.

Garpahamnen på
Hasslö var faktiskt full av trålare och forskningsfartyg. Bryggan precis om
babord innanför piren kan inte längre användas då den har fått ett stängsel och
låst grind vid landfästet. Hasslö varv tar emot försvarets fartyg där inför
reparationsarbete och man vill nog skydda objekten för terroristangrepp. Några
få båtar kunde nog förtöja i hamnen men ingen båt syntes till vid mitt besök.

Det nyöppnade cafét ”Kopp och Dopp” som jag nämnt tidigare
ligger i nordöstra hörnet och har en fin utsikt att erbjuda, oavsett om man
sitter inne i lokalen eller ute på trädäcket som finns.

Fiskehamnen Hallarna hade
heller inga besökare men några få platser (ej särskilt utmärkta) finns vid
fiskekajen.

Trevliga och roliga människor finns det gott om på Hasslö.
Skvaller om kända Karlshamnare kunde utbytas och det obligatoriska besöket vid
Fabian Månssons gravplats på norra sidan
och vid statyn gjordes i härligt sommarväder.
Det är nog tur för vissa politiker att Fabian inte längre finns ibland
oss, han dog år 1938. Han hade nog tagit vissa i sträng upptuktelse för
begångna gärningar eller kanske mer brist på gärningar.

Fabian Månsson

Hasslö Doppet med restaurang och Coop Nära gjorde ett gott
intryck på skribenten och vågar rekommenderas. Mindre än tusen meter från Horns
brygga.

I övrigt visar en hel del kunder intresse för den tyska
versionen av Gö-Kalmar med svensk översättning som bilaga.

En flygande ekoxe besökte s/y Johanna vid bryggan i Matvik.
Väldigt roligt när den nu är Blekinges landskapsdjur och så sällsynt.

Blekinge hade förra året en representant i styrelsen för
Svenska Båtunionen. I år har man ingen.

Jag glömde nämna adressen till Hörviksflickan och fotografen Pia-Kristina Olofssons blogg med de fina
bilderna från Listerlandet.

Här kommer adressen www.pia-kristina.fotosidan.se/blog/index.htm

Hälsningar från Ungskär i lätt regn.

Trålare finns fortfarande.

Platsen jag besökte i förra veckan var Hörvik. En hamn som
många missar då den ligger lite vid sidan om huvudstråket. Här finns en
relativt nybyggd hamn med några gästplatser strax innanför piren som ligger
väster om inloppet till fiskhamnen.

Jag valde att gå in i fiskhamnen och förtöjde vid y-bommarna
som numera finns där. Man gör alltid nya bekantskaper när man är ensamseglare.
Hamnchefen, Kenneth Persson, var en sådan angenäm bekantskap. Sympatiske Miscka
har en fin livsmedelsbutik några få meter från hamnen. Bra sortiment och snyggt
och prydligt. Bakom butiken finns Tommy G:s fiskbutik där man köpa rökt fisk
och få en sillamacka serverad.

Duktige fotografen Pia- Kristina driver ett galleri, Kapica
galleri och interiör, strax väster om fiskhamnen. Där finns också
”turistbyrån”.

Restaurang Kajutan som ligger vid kajkanten kunde inte
erbjuda den rödspätta eller flundra som jag trängtade efter. Kocken uppgav att
han jobbade på det men hade i alla fall både rödspättefilé och abborrfilé på
menyn. Fint läge har den i alla fall – krogen. Dessutom har man numera en
filial borta vid den nybyggda hamnen där en hel del intressanta smårätter kunde
noteras.

Folket på Hörvik verkar ha en positiv attityd till
främlingar. Jag fick flera intressanta samtal med Percy, den gamle
fiskhandlaren som fortfarande åker runt i Blekinges bygder, om än inte så ofta
numera. Pigge Axel, 80+, undervisade mig på plats hur de där propellrarna som
man skevrar när man vill gå från fram till back fungerar. Med mitt enkla
förstånd har jag aldrig förstått det tidigare. Nu låg båten på gräsmattan och
även jag förstod det hela. Skönt att man inte behöver dö nyfiken.

Som Ni märker finns det mycket att göra på Hörvik. Jag hann
inte med hälften av det jag tänkt mig. Men naturligtvis måste jag besöka
platsen för en av mina många förlovningar, fyren vid Listers huvud. Härliga
klippor och bara några simtag till Hanö. Morgonen var tidig och havet låg
nästan spegelblankt. Senare på dagen hann jag med en promenad upp genom avenboksskogen
till Listers huvud. Skogen gav skydd mot den höga UV-strålningen och utsikten
är fin där uppe. Bord och bänkar finns för den som vill ha grillfest där.

Vid fyren Listers huvud

Hemvägen gick via Engelska källan där limejuicarna dvs
engelsmännen hämtade vatten under sin vistelse i Hanösund under
Kontinentalblockaden. Värmen var tryckande så promenaden avslutades med en
dansk öl och samtal tillsammans med en trevlig människa.

Engelska källan

En utmärkt mastkran noterades, belägen inne i fiskhamnen.
Bra att känna till vid mast- och riggproblem. Kenneth har renoverat dusch och
toalett inne i fiskhamnen. Dessutom finns samma faciliteter borta i den
nybyggda hamnen.

I vintras läste jag en bok där man rekommenderade ormar som
skydd mot fåglar och tillhörande fågelträck på båtarna. Sedan föll det i
glömska men på Hörvik påmindes jag om detta. Skall genast införskaffa en
plastorm för att skrämma de hundratals svalor som gärna har morgonkonferens på
s/y Johanna.

Jag längtar redan tillbaka till Hörvik. Då skall Spraglehall besökas. Pröva Du också ett
besök.

Att seglingen hem blev extra njutbar med öppna vindar från
sydost nämner jag bara för att avundsjukan hos Er inte skall dö ut.

I alla media står det att det är ont om blåbär. Då har
journalisterna inte varit i Blekinges kustområde. Där finns de!!!!

Med hälsning från en brygga i öster om Hasslöbron.

“Skillnaden mellan
att jobba i departementet och i ett privat företag är att det är fler nollor
både I bokföring och I ledningen.”

Gunnön

Här följer ett litet utdrag om Gunnön. Hämtat från den nya versionen av Natur- och gästhamnar i Blekinge

Nr
9. Gunnön, 56°09,3′ N – 14°46,9′
O

…………………………Cirka tre
distansminuter öster om Pukavik finns en hamn som också ligger lite ”vid sidan
om.” Vi befar nu laxrika vatten eftersom Mörrumsån som börjar i småländska sjön
Åsnen rinner ut i detta område. Här var förr så laxrikt att ryktet säger att
drängar och pigor i trakten hade villkor i sina anställningsavtal att de inte
skulle behöva äta lax mer än tre dagar i veckan.

Ett rykte som
troligen är osant.

Mörrumsåns
laxfiskepremiär den 1/4 är nästan världsberömd, i alla fall i Sverige, med
ibland betydande kändisar närvarande såsom presidenter, kungar, idrottsstjärnor
och några bonusstinna direktörer. Den 11 maj är Mörrums ”nationaldag” och då
roar sig ”det vanliga folket” på marknad och tittar på notdragning efter lax i
de strida forsarna. Vid åns utlopp ligger idylliska Elleholm som varit danskt
ärkebiskopssäte och som hade stadsrättigheter mellan åren 1450 och 1600.

En hamn i skuggan av
Mörrums Bruk – den väldiga pappersmassefabriken – som producerar mer än 400 000
ton sulfatmassa. Södra Cell AB är en av världens största massaproducenter.

Via lysbojen Kasen
och pricken Hästarna når vi fritidsbåthamnen Gunnön.

Hamnen på Gunnön är
väl skyddad från alla vindar. Här finns fem fasta gästplatser norr om
mastkranen med ett djup på 1,5–2,0 m (se djupangivelser på bryggan). Service i
form av vatten, el, dusch och wc förekommer samt en campingplats i anslutning
till hamnen. Ett trettiotal fasta platser finns i hamnen men i övrigt finns
inte mycket att göra förutom naturpromenader och ”birdwatching”. Tre
vindkraftverk några kabellängder från hamnen låter som en tystgående tvättmaskin
när de är igång. De rykande skorstenarna från massafabriken som invigdes år
1962 ligger en knapp distansminut från gästhamnen. Skogen döljer det mesta av
fabriksområdet. Risken att den yngre delen av besättningen ”driftar” (smiter)
på grund av att inget händer är stor i denna hamn. Det uppvägs av att allmänna
kommunikationer med yttervärlden saknas helt även om ön har landförbindelse.

Om havsgudarna
Poseidon eller Neptunus blir upprörda kan vi få svårt att ta oss härifrån. En
danska som läst en journalists skildring av Gunnön var ”pissesur” efter att ha
varit ofrivilligt inblåst en knapp vecka. ”Han maa ha kört bil hit den
faen.”

Här nedan finns en länk till sjökortsbilden.

http://kartor.eniro.se/m/Iy24D