Author: Thomas

Hyfsat lunchställe

När Monika hade samlat ihop ”styrkorna”bestod de av 26
stycken ganska normala svenskar, varav 9 stycken, representerade Sveriges
framtid. Ett gäng trevliga ungdomar från Skåne i söder till Uppsala i norr.

Vid åttatiden på morgonen bar det iväg ut i verkligheten med
en Volvo-buss. Diset och trafiken var tät i denna jättestad, 15-20 miljoner
invånare eller kanske mer. Ingen vet riktigt säkert. Exiten gick smärtfritt och
överraskande snabbt ut ur denna megapolis. Trafiken var naturligtvis större in mot
staden. Framför oss låg en bussresa på cirka 4 timmar. Den främsta minnesbilden
var nedskräpning, stora lastbilar i tusental och ett folkliv som mest bestod av
män. Kvinnor som är längre bort från spisen eller köket än 10 meter anses vara
på rymmen. Hinduernas kvinnosyn tycks inte skilja sig så mycket från
muslimerna.

Jag satt och tog till mig alla intryck. Fattigdom, sjabbiga
bostäder, eldar, caféer där män samlats, trista landskapsvyer och tung trafik.
Vad har jag gett mig in på, var tanken som flög genom mitt enkla huvud.

Med hänsyn till andra gäster, var vänlig hosta inte eller snora på buffén

Lunchen intogs i pampig byggnad där den ständigt förekommande
buffén serverades. Allt snyggt och prydligt, så även toaletterna som hade
vaktmästare. Tyvärr hade jag inga Rupees i mindre valörer så det fick bli en
I.O.Y tills nästa gång vi ses.

När solen började dala nådde vi storstaden Jaipur och Ramada
hotell. Efter incheckning skulle vi ut och studera marknaden som pågick. Det
såldes mest kläder, tyger och skor. Jag försökte hitta den kashmirsweater som
syster beställt. Gav upp efter ett antal försök, men hann notera att man alltid
var villiga att tipsa om konkurrenter som kanske kunde hjälpa till. Man t.o.m
följde med och visade mig fram.

Nej då var det mer spännande att ge sig ut i tvärgränderna
där man lagade mat, hade kor och getter samt flådde höns efter att yxan
fallit. Antalet tiggare jag mötte första dagen var färre än en vanlig dag i
Karlshamn.

Kvällen avslutades med buffé och välsmakande desserter.
Prövade även indiskt vin som var gott som omväxling till Kingfisher, det indiska ölet. Klockan 2200 insomnade jag i det stora rummet med fin utsikt över Jaipur.
Nedanför fönstret på femte våningen fanns en spontan soptipp och en stor
upplyst festplats. Jag stördes inte, en tidig morgon (06.30) väntade.

Världskändisar på Vantaa

Det skulle bli en lång dags färd mot natt den 19 december. Min expedition
mot Indien innebar tidig avresa från Karlshamn. Första tåget mot Kastrup avgick
06.35. Ingen taxi var möjlig att förboka. Fick ändå en bil vi sextiden och
tåget fungerade hela vägen till Köpenhamn. Ett något senare tåg hade kanske
varit möjligt, men med kännedom om Öresundstågens bristande leveranssäkerhet,
hade det inneburit en alltför stor psykisk påfrestning.

Bagaget kunde inte ”droppas” förrän 11.15 trots att jag
checkat in på nätet i förväg. Har man inte förlorat lite av vitsen med
nätincheckning, när passageraren ändå måste vänta på samma sätt som ej
förincheckade?

Den mycket vackra svenska expediten vid incheckningsdisken
blev brydd när hon fick se mitt E-visum. Hon hade aldrig tidigare träffat på
ett så modernt sätt och dessutom inte hos en så gammal man. Kollegorna
försäkrade att allt var i ordning.

Indien kräver visum och detta kan vara krångligt och
kostsamt. Man kan få hjälp för drygt 500 kr, man kan söka själv hos ambassaden
med rekommenderade brev och allt. Enklast är nog att själv göra det på nätet.
Min hovfotograf tog en bild både på resenären och passet. Pixlade ner det till
mycket låg nivå som bestämmelserna angav. Det hjälpte inte, objektet blev inte
vackrare för det. Jag är vackrast när det skymmer, inser jag när passfotot
betraktas.

Själv fyllde jag i formuläret på nätet, där även mor och
fars eventuella terroristanknytning skulle fastställas. Far har varit död sedan
1955 men mor dog år 2012, kunde hon utgöra en säkerhetsrisk? Hon brukade tänka
fritt och följde inte alltid den vanliga skockens åsikter. Ansökan gick utmärkt
trots varningar om fördröjning vid felaktiga eller brisfälliga uppgifter. Efter
bara några få dagar ville de indiska myndigheterna att jag skulle betala in 48
euro via mitt bankkort, man hade beviljat visum. En sten föll från mitt bröst.

Jag hade tömt alla fickor på mobil, stegräknare och mynt i
väskan. Ändå ville kvinnan i säkerhetskontrollen veta vad jag hade i fickan.

”Jag tyckte det putade” sa hon när jag visade
pappersnäsduken.

”Om det vore så väl” blev mitt svar och damen skrattade. Det
gör man annars inte så ofta i denna instans.

Finnairs flight AY666 lyfte enligt tidtabell och medan vi
flög över Hanöbukten så började de blonda finska flygvärdinnorna bjuda på kaffe
och bulle. Ingen säkerhetskontroll blev det i på Vantaa flygplats, Helsingfors.
Vi befann oss redan i transferhallen. Priserna i taxfreeshopen var väl OK om
man skulle utanför EU, annars mycket höga.

Efter dryga fyra timmars väntan så lyfte Finnairs flight AY
021 mot Delhi. Beräknad flygtid låg runt 7 timmar. Turen att få en dubbelplats
alldeles ensam kan inte nog uppskattas.

Till den nästan alltid lika upphetsande flygmaten tog jag
två glas vin för att lugna ner mig.

Finnair ger ett gott intryck. Ordning och reda, vänlig
personal och så en svensk tidning till resenären. Om man studerar
flygvärdinnans bröst, och det gör man ju, så kan man se vilka språk tösen
talar. En namnbricka med flaggor talar om detta. Min tjänstekvinna kunde både
svenska, engelska och tyska förutom modersmålet. Tyska var dock inte
obligatoriskt uppgav tösen vid samtal.

Visumkontrollen på Indira Gandhi-flygplatsen tog lång tid
men man tappade inte hoppet. Jag behövde av någon anledning varken lämna
fingeravtryck eller fotograferas, trots att alla andra fick göra detta. ”En
vänligt sinnad säkerhetstjänst” hade tydligen redan översänt dessa uppgifter
till Indiska polisen.

I ankomsthallen blev det ett kärt återseende med Monika
Östlund, Jambos utmärkta Vietnam-, Burma- och Indien-guide. Hon hade på ett
föredömligt sätt lett mig genom Vietnam, från norr till söder. Nu var det den
20 december i nådens år 2015. Klockan var strax efter sju på morgonen.

Snygg gosse i Jaipur

Gottfrid Kallstenius: Norrsken

Året slutade i dur skulle musikanten nog säga. Tjärö har återuppväckts ur sin dvala.

Alla de som har oroats sig för fosterlandets utveckling har plötsligt blivit uppgraderade från “främlingsfientliga” till “ansvarstagande”. För oss som tror på människors lika värde men inte tror att Sverige kan lösa alla världens problem är det stort.

Sommaren bjöd på ömsom vin och ömsom vatten. Några råkade illa ut med sina båtar. Kollisioner och båtbränder är alltid lika tråkiga. Antal besökare i Blekinge skärgård var några färre än förra året på grund av kylig inledning.

Blekinge Arkipelags projektledare, Mattias Holmqvist, har producerat en omfattande handlingsplan för Blekinge skärgårdsområde. Nu krävs det pengar och handlingskraft för att det inte, än en gång, bara skall bli en massa prat men ingen “verkstad”.

En skön helg tillönskas Er alla! Förhoppningsvis är jag tillbaka första veckan på det nya året.

Hjalmar Munsterhjelm: Vårvintermåne

I Stockholm firade den så kallade eliten Alfred Nobel . I Blekinge firade vi att Tjärö har fått nya ägare.
För drygt 24 miljoner köpte några, snart 60-åriga företagare, den fina anläggningen som varit stängd under hela sommaren år 2015.

Nu kan återigen alla båtfarare i Blekinge skärgård, tyskar, svenskar, danskar och holländare återigen få service på denna omtyckta och välkända ö.
Kjell Grubin och Örjan Johansson vet vad de köpt. I alla fall Kjell har rötter i Ronneby och Lundaboende Örjans dotter, Sandra, har arbetat på ön.
Kjell är visserligen jurist som en av de förra ägarna också var. Det kan låta lite oroande, men han sitter i arbetsgivarorganisationen för restaurang- och besöksnäringen (Visita) så branscherfarenhet finns. Blev utsedd till årets företagare i Malmö år 2005.
Det kanske t.o.m blir bowling på Tjärö, eftersom Grubin tydligen driver sådan verksamhet i Malmö.

Låt oss hoppas på att Tjärö åter får blomma.

Foto: Lennart Strömberg, Nybro

Trots ”off
season” i Blekinge skärgård händer det en hel del. De båda delfiner som syntes
i Kalmar hamn och Kalmarsund för några veckor sedan tog sig troligen ner till
Blekinge och kunde beskådas av några Karlshamnsbor på väg ut till sommarstället
på Skåningaholmen.

I skrivandes
stund har man troligen nått tyska kusten där sådana setts

www.blt.se/karlshamn/delfie-och-selfie-hoppade-vid-folso/

På Eriksberg
mötte några gäddfiskare på Maraviken en simkunnig vildsvinsgalt. Ingen risk att
de fryser i det kalla vattnet. Själv har jag
bara sett simmande rådjur vid Harö och Matvik samt mött ett rådjur vid
Kastellholm på Åland. Bambi kom från babord så vi hade rätt till väg.

På Hassö är
Hasslöbron avstängd för båttrafik hela januari. Du vet väl att bron under
båtsäsong öppnas från Trollhättan och då endast på hel timma? Telefon till Hasslöbron är 0455-332240 och då hamnar Du i Trollhättan.

På fina
Stora Ekö, syd om Saxemara, finns två lite udda byggnader på toppen. En är i
sten och en är i trä. Den i sten har faktiskt varit i två våningarm men när
förfallet gått tillräckligt långt revs övervåningen och man satsade på att
rädda undervåningen. Från denna byggnad övervakades begäran om lots från skepp ute till havs. Fartygen
blossade och lotsarna svarade på samma sätt. Då var naturligtvis en stenbyggnad
lämplig.

Träbyggnaden
som nu skall få nytt tak har också varit lotsutkik. Den har ett specialfönster som
gjorde att man kunde sitta inne och spana efter ”kunder”. Två uppgifter finns i
mina anteckningar om när lotsstationen avvecklades. Antingen år 1945 eller år
1953.

Annars är
det ont om glada nyheter i skärgårdsområdet. Mjällby AIF har återigen degraderats.

Sillastrybarna,
supporterklubben, går på terapi.

Karlskronas ishockeylag leder elitserien om
man vänder på tabellen. Det gör också Kallinge-Ronneby IF i sin serie, fast då
från rätt håll. KRIF som laget förkortas är klar för Allettan i ishockey.
Karlskrona har fina anor i handboll och finns nu i elitserien. Flottan var stora när jag var ung men det var väldigt länge sedan. Nu är det inget flyt även om man ibland är nära att ruska om elitlagen.

En mycket tråkig
nyhet har drabbat oss Karlshamnsbor. Försäkringskassan, denna expanderande
rörelse, tog över vårt fina bibliotek och vi blev av den så kallade politiska
eliten lovade ett nytt bibliotek ute på Östra Piren inom några år. Under tiden
inrättades ett litet provisorium med mycket begränsad kapacitet i en
minigalleria i Karlshamns centrala delar. Nu säger den rödgröna alliansen,
S+C+1Fp, att det fungerar utmärkt!

Tyskar och
talibaner brände böcker i historien, i Karlshamns kommun lagrar man dem. Lite mer
sofistikerat får man väl säga. Tolv ton är
nu lagrade och kan inte lånas ut!

Det är nog
tur för de ansvariga att både arbetarkämpen och folkbildaren Fabian Månsson (8000 föredrag) från Hasslö och
landstings- och hedersmannen Ivar Nilsson i Tockarp är döda. Nuvarande
centerledare i Karlshamn är nämligen svärdotter till den framlidne landstings-
och kommunpolitikern.

Fabian
Månsson var socialdemokratisk riksdagsman och är väl mest känd för uttrycket
”Vet hut, vet sjufalt hut!.” Detta yttrade han i en debatt om rösträtten. Ingen
av dessa gamla politiker och hedersmän skulle uppskattat den typ av brutna
löften som nu presenterats. Kulturnämnden i Karlshamn känner sig av helt naturliga skäl överkörd.

Kommunfullmäktiges vice ordförande, herr Åkesson i Siggarp (C), syntes i veckan på nätet. På SVD näringsbilaga satt han på 3-4 bänk under Investors bolagsstämma. Där sitter bara de stora makthavarna. Kanske kan han rädda biblioteket, släkt som han är med C-ledningen.

Avslutningsvis
hoppas jag Ni noterat vår eminenta omvärldsanalys. Den 1 november skrev jag i
mitt inlägg att vi närmade oss avgrunden. Om vi nått fram får Du själv
bestämma. Själv oroar jag mig för om våra statsministrar kommer att ”portas”
från Nobelfesten, nu när politiken samordnats med herr Åkesson i Sölvesborg. Inte var det väl därför tårar föll på den berömda presskonferensen?

Små skador
från uppläggningsplatser rapporteras men håll i Er! Snart brakar det loss igen.

Lev väl och gråt inte alltför mycket över att skatten för pensionärer höjs. Vad är väl 60% höjning på sociala avgifter för arbetande pensionärer och egenföretagare i dessa omvälvande tider?
Löftet var ju visserligen något annat före valet men det var då det. Solen sken och Sverige hade en rimligt ljus framtid.

“Naiv är nyord för bristande kompetens.”

Stygge Sture

Ölandsbron vid solnedgång

Tänk vad
tiden går fort när man har roligt. Veckorna har rusat iväg på grund av allt som
skall göras och allt som inte blivit gjort under semestern. Det är härligt att
så här på ålderns höst ha dagsprogrammet fulltecknat.

Kalmarframträdandet
som jag berättade om i förra inlägget blev uppskattat. Ett större antal framförde
sitt gillande och två personer önskade diskutera ett framtida da capo på annan
plats i Sverige. Huvuddelen av de närvarande var ju funktionärer i olika
nämnder och kretsar från hela landet. Det var roligt att återvända till
”brottsplatsen”. Jag har ju arbetat på Stagneliusskolan i 7-8 år och haft min
”kärlek” i Kalmar ännu längre tid.

SXK fick en
ny ordförande vid namn Peter Follin. En 70-åring från Västkusten som
efterträder Ulf Lindskog, en jämngammal Stockholmare.
Poströstning hade
föregått valet, så alla de drygt 43000 medlemmarna hade möjlighet att göra sin röst
hörd, trots att de inte befann sig på det välarrangerade mötet i Kalmar som pågick i två dagar.

Från våra
farvatten fanns Ingela Möller Karlskrona representerad som medlemsrevisor.
Annars inga personer från sydosthörnet av Sverige i den absoluta toppen. Dock var Blekinge- och Dackekretsen värdar för tillställningen och det med den äran. Västerportkyrkan är vacker och väl lämpad för mindre konferenser. Kalmarsunds Hotell bjöd på en välsmakande kongressmiddag på lördagskvällen innan jag åkte till “lyxvillan” i Färjestaden med en fantastisk utsikt över sundet. Ingen snö störde framkomsten.

Kalmar Slott

A propós
Kalmar så är väl BLT:s ledarskribent från Kalmar, vill jag minnas. Förra helgen
skrev Sylvia Asklöf Fortell under
rubriken ”Kom till skott nu!”. Otur med rubriksättningen må man säga, med tanke på vad som
hände i Paris på fredagskvällen.

Nåväl,
hennes ledare handlade om ett gammalt förslag om att bilda en
skärgårdsstiftelse för att kommunerna skulle gemensamt kunna sköta vår
skärgårds marknadsföring och tillsyn.

Den
politiska redaktören tycker inte att politiker ska styra stiftelsen utan bara
stödja. (Shit, där rök det arvodet för en naiv streber inom partipolitiken). Hon
vill att kommunerna skall börja samarbeta, men det gör de väl redan? Läs vad
landshövdingen sade på årets Guldekengala. Se tidigare blogginlägg.

Dessutom påstod hon att det redan fanns en Arkipelagrutt som några företagare skapat. Visserligen har jag hållit två föredrag om en tänkt Arkipelagrutt, men att en sådan redan skulle finnas är lika tokigt som att turismen skulle vara Blekinges basnäring som “laxfiskaren” i Mörrum påstår.

Min
kommentar är att Blekinge inte är Stockholms stora skärgård med sin fina
skärgårdsstiftelse och massturism. Här finns ett fåtal aktörer och den tid som skärgården
utnyttjas av turister är så kort att mycket få företagare kan få vettig ekonomi i
verksamheten.

”Låt tusen blommor blomma” sade Mao och det är väl nästan det
enda han är värd att minnas för. I Blekinge finns goda exempel i Hällevik,
Karlshamn och Ronneby där duktiga människor i föreningar gått samman och förbättrat
förutsättningarna för båtfolk och skärgårds-turister.

Jag tror man dödar lusten
om man centraliserar för mycket. Ta alla de pengar som de s.k.
turistpolitikerna och vissa tjänstemän kostar, dela ut dem till föreningar och
entreprenörer som stöd. Det är ansenliga summor, upp emot 5 miljoner kr eller mer som nu rinner ut, till mycket
liten nytta.

Kommunen
sägs inte kunna stödja enskilda företag och så säger lagen. Men om man är mångmiljonär så ställer de gärna upp, heter projektet Hasslöfestivalen eller Sweden Rock så går det också bra.

Låt oss
hoppas på Blekinge Arkipelag som redan finns, men det går väldigt sakta.

Att
intresset för Blekinge finns, vet jag. I detta höstmörker har jag den gångna
veckan avyttrat fler än 10 ex av Natur- och gästhamnar i Blekinge på nätet. Ibland via
återförsäljare som nu skippat Post Nord och använder bl.a. Schenker. Jag
stoppar följesedel och skrifter i ett paket, skriver ut fraktsedel från nätet
och lämnar på Preem utan kostnad. Allt som är gratis är bra.

Kalmar Klapphus med Varvsholmen

Lev väl!

”Samarbetet är
fantastiskt i vårt län. Alla drar åt samma håll. Det finns inga motsättningar,
tvärtom..”

Landshövdingen i Blekinge, Berit Andnor Bylund, på
Guldekengalan år 2015

Lite glada nyheter behövs i denna svåra tid. Nyss hemkommen
från en trevlig kryssning i Medelhavet möts jag av ovanstående uppiggande
verklighetsbeskrivning. Tänk om det så väl vore….

Berömd Sölvesborgsbro. Bilden tagen från Pussplats.

Den fina gång och cykelbron till Ljungaviken (760 m) kommer
som frimärke till våren 2016. Någon krog vid Havsudden i närheten av bron och
gästhamnen, finns ännu inte.

När jag stod på barrikaderna i min ungdom talade vi om
kryptokommunister. Personer som inte avslöjade sina politiska sympatier för
Stalin och hans efterföljare. Herr Åkesson i Sölvesborg har tydligen vänner
inom Nobelkommittén. Herrar Heikensten och Storch kanske är kryptosympatisörer
till SD? Jimmie får nämligen inte komma på Nobelfesten i år heller. Detta ger
ju sannolikt herr Åkesson i Sölvesborgs parti ett antal tusen röster från uppretade svenskar
som tror på demokratiska spelregler.

Hälleviks båtklubb har fått OK av Länsstyrelsen för att
bygga sitt spektakulära klubbhus i hamnen. Smakar det så kostar det.
Medlemsavgiften stiger troligen från 300 kr till 500 kr enl. förslag.

På Hörvik har Fiskerian som ligger intill den relativt
nyanlagda fritidsbåtshamnen fått ny ägare. En ung tidigare anställd kommer att
ta över verksamheten med utökade öppettider from påskhelgen 2016.

Näbbval Joggesö

I Hällaryds skärgård har en död näbbval flutit iland på
Joggesö. En bjässe på 3,54 m som senast varit synlig på Rügen. Den pensionerade
skolledaren vid vars strand odjuret landat fick mycket att stå i innan djuret
kunde förpassas till Naturhistoriska riksmuseet. Där konstaterades att djuret
troligen dött av svält.

Några som inte behöver svälta är aktieägarna i AAK med
fabrik i Karlshamn bland många andra platser. Bolaget gjorde rekordvinst och
aktiekursen nådde all time high i fredags (620 SEK).

Vårt borttynande försvar har genom hemvärnet försökt visa musklerna i
Matviksområdet . Minfällning och camping på Östra Bokö och Matviks gård ägde rum i strålande väder förra helgen, samtidigt som
havsörnsparet övervakade aktiviteterna i det strålande höstvädret.

I Karlskrona har man firat årsdagen av U137:s grundstötning
den 27 oktober 1981. Den grundstötningen missade man att utnyttja turistmässigt
under alla år. En trafikskylt har man ändå lyckats få fram så sjöfarare kan se
platsen.

Torumskär

Torsken är Blekinges landskapsfisk. Sedan år 1991 har
Havsfiskelaboratoriet på Saltö i Karlskrona följt torsken och andra fiskars
utveckling i Östersjön. Nu har ”snillena” inom SLU bestämt att denna verksamhet
skall flyttas till kontoret i Lysekil. Mycket bilkörning blir det till
Simrishamn och Karlskrona. Optimalt och resurssnålt kallas det på byråkratspråk.

Samma kan väl sägas om tullen som inte stannar bilar som
innehåller fler personer än antal närvarande tullare. Landet går mot avgrunden
på alla områden tycks det som.

Hajvar i kvällssol

Två män har anmälts för olaga intrång på
försvarsmaktsområde. Plats? Almö. Gissar att de två 50-åringarna hade förtöjt i
Hajvars hamn. Den hamnen är numera avlyst för civilister och vårt tuffa försvar
vågar ingripa när fara hotar och allvarlig kriminalitet förekommer. Där har
tullen något att lära.

Egoist som man är gläds jag åt att i veckan ha närmats av en
företagare som vill ta över mina skrifter.

Dessutom kontaktades jag av en journalist som ville skriva
om Blekinge skärgård och då nämna de populära skrifterna.

Jag gläds också åt att nästan alla mina återförsäljare har
betalat för sommarens kommissionsförsäljning. En större återförsäljare avviker
och hävdar att fakturan förkommit, en inte alls ovanlig företeelse i
betalningssammanhang. Han har dock lovat att inkomma med betalning före besök
av de alternativ som står till buds, Hells Angels eller Kronofogdemyndigheten.
Tråkigt är det i vilket fall som helst.

I november den 21 har en av världens största båtklubbar,
Svenska Kryssarklubben med cirka 44000 medlemmar sitt Riksårsmöte i Kalmar. Till detta möte är jag inbjuden
att berätta om Blekinge skärgård under rubriken ”Strandhugg i Blekinge
skärgård”. Naturligtvis är jag mycket hedrad. Vilka platser skall jag välja ut?
En timme står till mitt förfogande.

Vi hörs

Pension betyder att man inte är så
mycket hemma längre.

Kristian 6 år

September månads sista dag bjöd på strålande sol och
gynnsamma vindar för torrsättning. Ett lagom stort antal båtar skulle upp ur
vattnet. Båthotellet hade första tjing på sina båtar.

Det tycks gå bra för företaget trots att verksamheten bedrivs
drygt 1 km från havet. En riktig bamse till Storebrobåt tillhörande en känd
marinföretagare i Karlshamn lyftes och fraktades sedan med Båthotellets
specialvagn iväg till de stora lokalerna vid f.d. Trensums Musteri.

En av kunderna uppgav att priserna var mycket
konkurrenskraftiga jämfört med konkurrenten i sydväst.

Jag var lite stressad eftersom jag på fredagen skulle åka
mot Medelhavet och Venedig för kryssning med hela min ”stam” inklusive
exhustru. Men på torsdagen var masten på sin ordinarie plats och täckt för
kommande vinter. I fyrtio år har jag haft mina större båtar i Matvik. Den
första båten (Snipe 8238) kunde jag dra upp själv. I början av 60-talet stod
Rökerilokalen fortfarande kvar. Tom och öppen ställde jag snipen där inne.
Tjärtaket läckte så kommande vårutrustning blev inte så rolig.

Annars finns väl inte så mycket att rapportera. Någon påstår
sig ha blivit bestulen på en mindre motorbåt i Matvik.

Den som orsakade påkörningen av en RJ85 utanför Joggesö har
erkänt för polisen och båten är nu skrotad. En mycket märklig historia med
tanke på det antal vittnen som fanns till händelsen.

SXK:s Blekingekrets
hade en föreläsning i Ronneby om en Polenseglats som familjen Hellerfelt från
Karlskrona hade gjort till några polska
hamnar år 2014. Ett 40-tal medlemmar hade mött upp för att åhöra och åse det
trevliga föredraget.

Kretsen firar för
övrigt 30-årsjubileum ganska snart. Se nedanstående inbjudan.

Hej

Det närmar sig deadline för anmälan
till årsmötet och Jubileumssupé.

Vi träffas i Karlskrona
segelsällskaps klubblokal på Dragsö i Karlskrona och firar kretsens 30 år.

Söndag 25 oktober kl 16.

Vi vill ha din anmälan senast 18
okt, tack.

Meny

Entrédrink med
tilltugg

Exotisk planka
(buffé)

Rökt fläskfilé,
rostbiff,

färskrökt lax med
hovmästarsås,

8 st exotiska
frukter, 3 sorters dessertost

Pain riche

Potatisgratäng

Lättöl/bordsvatten

Vin/öl kan
medtagas, men finns också till självkostnadspris

Kaffe med
jubileumstårta

Ovanstående till
ett starkt subventionerat pris av 100 kr/ pers,

Anmälan om
deltagande till Ingela Möller e-post ingmoller@telia.com eller tel 0455- 27 088

senast den 18
oktober,

deltagaravgiften
sätter Du in på kretsens Postgiro 59 58 22 – 8

Med risk för att blåsa bort i den ostliga kulingen tänker
jag nu besöka den kära båten i Matvik. Tänker på de bekanta som just nu är på
väg mot polska kusten ombord på Stena Vision. Bunkringsresorna har blivit
populära men varken dessa eller kulturresor med buss till Tyskland har jag
hunnit med. Man är ju pensionist som
dansken säger.

Har ett gott efterår, dvs höst på danska.

Thomas