“Om det rör sig beskatta det. Om det fortsätter att röra sig, reglera. Om
det stannar, subventionera.”
Ronald Reagan
Tänk om midsommar blir lika fin som påsken har varit. Havet
lyckades inte kyla ner den varma ostvind som jag trodde det skulle göra.
Vatttentemperatur vid ytan är knappa 9 grader. Kungsholmens pegel rappporterar
just nu annandagpåsk 8,9 grader. Sjösättningen den 16 april gick utmärkt och
utrustning vid kaj har pågått hela påskhelgen. Förvånansvärt få segelbåtar har
synts till ute på Matviksfjärden. Skriver jag tio så överdriver jag nog.
Bilparkeringen i Matvik var knökfull med bilar. Alla måste
stå så nära sin båtplats som möjligt. Borta på stora planen fanns det gott om
plats.
Ute i Matvik finns ett drygt tjugotal sjöbodar sedan många
år tillbaka. Ibland kör militärens lastbilar ner en del när isgata råder, men
de flesta har stått där länge. För två år sedan byggdes en ny ”sjöbod de luxe”
. Ingen hade några synpunkter på det. Exteriört avvek den inte från de övriga.
Nu har något hänt som retar upp infödingarna. Det lyser av ilska från deras
ansikten. Det har lagts två stora stenar på vägen vid tidigare omtalade sjöbod.
Detta innebär att man inte längre kan köra ut eller in till bryggorna med bil
den vägen. Vad ryktet säger vet jag inte om pressfriheten tillåter men det går
i alla fall ut på att stenarna skall skydda den fina sjöboden.
Om det är tjänstemän eller politiker som godkänt det hela är
inte bekant men stenen har i alla fall hämtats på Sternö. Bara det en skymf mot
stenhuggeriets Mekka, Matvik, där stenarbetarförbundet bildade, om inte den
första, dock en av de absolut första fackföreningarna
inom skrået. Jag såg ett program från västkusten där man hävdade att man var
först med fackförening.
Blodtrycket stiger inte bara bland oss människor utan även
sjöfågel. Jag trodde våldtäkt pågick när två sothöns gick på varandra väldigt
intensivt. Det pågick tills en hona kom flygande och kacklade vilt med de båda
hannarna. ”Jag är ung och frisk, jag kan ta Er båda till hjälp med ruvningen.
Det där andra är inte så viktigt som resultatet.” Passionsdramat slutade
stillsamt med att fåglarna simmade iväg. Sothönsen bygger ofta bo vid bojar för
akterförtöjning vilket naturligtvis vållar problem för båtägare.
Eriksbergs restaurangbåt (katamaran) har enligt Commersen en
längd på 18.2 m,
bredd 6 m, 2
våningar och en marschfart på 10-12 knop.
Vi gratulerar Karlskronaborna som får utvidgad
passagerarbåtstrafik både till Hasslö, Aspö, Sturkö och Tjurkö. Till Säljö går det också trafik under
sommaren. Här satsas ju på gästhamn, restaurang, evenemang och
konferensverksamhet. En verksamhet som vållar problem för Knösöboende. NBY, ”
Not in my backyard”, är principen som gäller många verksamheter. Läs om
gästhamnen på Säljö i nya Natur- och gästhamnar i Blekinge/Gö-Kalmar.
Jag annonserade i Blt:s “Skepp och hoj” för några veckor
sedan. Det kostade visst 100 kr och jag fick mångfaldig avkastning på pengarna.
Annars är det mun till mun-marknadsföring som gäller. Den fungerar
strålande.syns det mig.
Nu fortsättning på resan i Sydafrika
På söndagen skulle de imponerande
kalkstensgrottorna Cango Caves besökas och likaså en strutsfarm. Trevlig och
charmig kvinnlig guide tog oss genom mäktiga salar inne i berget. Hennes
passion var Läkerol. Jag var först skeptisk men grottorna var väl värda ett
besök. Grottsalar som var 107 meter långa och 16 meter breda får Lummelundagrottorna på Gotland att skälva.
Behaglig temperatur runt 18 grader.
Lunchbesöket innebar struts
både levande och död. Den döda smakade bäst. En kombination av lever- och
viltsmak. Mycket mört kött intogs under bar himmel i strålande sol.
Strutsridning lockade inte mig men väl några pigga damer. Man fick dessutom
inte väga mer än 75 kg så jag slapp vidare framträdande.
På kvällen studerade jag Oudtshoorn ytterligare. I en stor och
mycket välsorterad supermarket mottog jag ett frieri från en ung och fräsch
snabbköpskassörska. Hon ville jag skulle ta henne med ”overseas”. Jag
förklarade för den unga damen att jag nog var lite för gammal för henne. Hon
sade då något mycket vackert som nästan rörde mig till tårar: ”Age is just a figure” (ålder är bara en
siffra).Varför händer inte sådant hos Villys, Coop eller på Citygross
. Den
natten sov jag extra gott i den stora grand lit-bädden i det gamla hotellet
från början av 1900-talet. Dessförinnan hade en trevlig gemensam middag också ingått i programmet.
Äntligen några droppar regn
uppe i bergspasset. I Sydafrika talar meteorologerna om ”chans till regn”. Det droppade inte särskilt länge och nu fick vi
se de första vindkraftverken. Kanske
totalt 25 st på
hela resan. Färden gick ut mot kusten. Mossel Bay där portugisen Bartolomeu
Dias ankrade med sin karavell 1488 och False Bay där den varma Alguelaströmmen
från NO möter kalla Benguelaströmmen som kommer från SV vid Cape Agulhas . Nålarnas udde kallades
den av portugiserna eftersom kompassnålen inte påverkades av magnetisk
avvikelse utan pekade rakt norrut. 
Vårt mål för natten var
Sydafrikas näst äldsta stad vinstaden Stellenbosch med sin Cape
Dutch-arkitektur. En storm drog in över Sydafrika och storm skulle komma att
råda också i min mage. Var det zulukungen Schaka´s hämnd som slagit till. Även
andra i gruppen hade drabbats av orolig mage. Vi hade besökt samma restaurang i
den gamla universitetsstaden med sina vita hus.
Jag valde en tallrik med
enligt menyn typiska Kaprätter som inte var särskilt upphetsande.
Efter sightseeing med buss på
tisdagsförmiddagen i den fina lilla staden blir det besök på vinfabriken. I
Sverige välkända vinmärket KWV besöks med guide bördig från Lund. Härliga
trätunnor och vinprovning gör att jag glömmer magen som jag kan
kontrollera. Tre vita och tre röda samt
Kap Brandy avsmakades på vinfabrikens bekostnad. Här hade både Sveriges konung
och svenska centerpartiet varit på besök. Sydafrika är enligt radioprogrammet
”Kaliber” i SR Pr 1 (9/2 2013) populärt
bland både kommuner och politiska partier för vänortskontakter, bistånd och
studieresor. Sol, bad, god mat, spännande natur och annat lockar naturligtvis.
Lunch på fisk men inget
smakar. Färden går mot Kapstaden, the Mother City och landets fjärde stad,
efter ytterligare ett vingårdsbesök där jag avstod vinprovning och istället
njöt av livet under korkeken.
I Kapstaden blåser det
kraftigt och vi bor i närheten av Bantry Bay. Jag hinner med en promenad på
Regent Street och besvara några mail till kunder och återförsäljare. Det är
över 30 grader varmt men tack vare den kraftiga vinden känns det
inte så besvärande. I Kapstaden finns inga parkeringsmätare utan man löser
parkeringsavgift hos en kontrollant. Allt för att skapa sysselsättning bland
outbildade.