Gårdagen (21/12) innebar även ett besök i Maharadjans
väldiga palatsområde där bland annat längden på en turban fastställdes med hjälp
av vänlig ”indian”. Imponerande
silverkärl, världens största besågs också. Något för herr Knutsson i
Antikrundan att värdera. Hela denne trevlige expert skulle få plats i världens
största silverkärl. Vid drottning Victorias kröning fyllde Maharadjan kärlen
med Ganges-vatten och tog med sig dessa till London.
Nu var det dags att lämna distriktet Rajastan och bege oss på en
4-timmars busstur ut i landskapet. Vårt mål var Ranthambore Nationalpark med
förhoppning att få se en tiger.
Vår färd genom jordbrukslandskapet kantades av ett rikt
djurliv. Grisar, hundar, kor, getter och kameler kantade vägen. De flesta
strövade fritt, dock inte kamelerna.. Väldiga fält sträckte sig mot horisonten
med vete- och senapsfröodlingar. Även en skånsk EU-greve skulle ha blivit
imponerad. Själv fängslades jag av metoden att torka komockor till bränsle i
geometriska mönster.
”Solen skiner alltid
på en Kustartillerist” Nu har solen lyst in genom mitt bussfönster i tre
dagar. Inga gardiner för fönstren på grund av en beryktad våldtäkt i buss som slutade med
döden för drygt tre år sedan. Den skyldige släpptes i dagarna på grund av sina ringa ålder med skyddad
identitet.
Efter incheckning på hotellet i ett svalt rum med värmefläkt
gav jag mig ut för att bekanta mig med omgivningarna. I närområdet som var ett
hotellområde fanns väl inte mycket att se. Sökte mig längre bort men
fortfarande mest restauranger men några bostadskvarter kunde besökas. Nu
började tiggeri förekomma. Jag hade försett mig med sedlar i mindre valörer. En
rar liten tös som plockade papper för återvinning uppmuntrades med en liten
dusör. Mammor med barn och gravt handikappade prioriterades.
Allt var dammigt och nedskräpningen stor. Alla visade
vänliga miner och stor nyfikenhet
gentemot den gamle turisten som vände åter när han nått fram till
järnvägsstationen.
Kvällsbussen full med glada människor, även på taket, gasade
och tutade för fullt i tio minuter innan det bar iväg under rop och vinkningar.
En GT i hotellträdgården före middagen som till visshet gränsade sannolikhet
kommer att vara buffé.
Denna buffé avåts samtidigt som ett intressant och engagerat
samtal förekom med närmsta bordsgrannar, gällande tillståndet i Konungariket
Sverige. I en öppenhjärtlig och kamratlig
anda avhandlades monarkins vara eller icke vara, kampanjjournalistiken och
Sverige som humanitär stormakt. Trevligt hade vi i alla fall, även om vi var
oroliga.
Natten skulle bli kort. Uppstigning 0545 nästa morgon då
tigersafari väntade.