Ingen camping i Matvik/Nytäppet

Fånga dagen. Varför då? Den har väl inte gjort nåt! Jonas Gardell

Idag på folknykterhetens
dag ligger dimman tät i Karlshamns hamn. Man kan inte se Soyan som AAK:s fabrik
kallas i folkmun. Schörlings bolag har haft en strålande börsuppgång även under
detta år. Plus 38% förra året och 25% i år om man räknar med utdelningen som
togs i veckan. Varma gratulationer från en nöjd ägare.

Gratulationer skickas
också till Mjällby som tilldömdes segern mot Djurgården i den match som avbröts
för någon månad sedan. Rättvist men det finns säkert någon som har förståelse
för de skyldiga. Det är flera Sölvesborgare som har flyt just nu. Patrik
Lundberg, journalisten och författaren till boken ”Gul utanpå” fick
strålande recensioner i SVT:s Gomorronprogram för sin nyligen utkomna bok. Boken
beskriver en från Korea adopterad ynglings uppväxt i Sölvesborg. Vill minnas att recensionen
i lokaltidningen inte var lika översvallande. ”Herr Åkesson i Sölvesborg” som
man sade förr i riksdagen kan åter glädja sig åt att ligga på bronsplats i de
politiska opinionsmätningarna.

I Matvik/Nytäppet dvs
badplatsen förbjuder man camping mellan den 15 juni -15 augusti. Grannarna har
klagat som vi skrev för drygt ett år sedan. Redaktören som skrivit om saken i
Blt läser tydligen inte min blogg för han skriver att det inte finns någon
allmän toalett i Matviks hamn. Det finns det visst! Man har tagit sitt förnuft
till fånga och byggt en handikapptoalett i servicebyggnaden. Den är öppen för
allmänheten. Vi har visserligen inget varmvatten i byggnaden just nu men det
löser sig väl förr eller senare.

Gamla s/y Johanna börjar
bli en mogen dam. När bommen skulle sättas på plats föll bombeslaget sönder. Jonas
Albinsson på Hamels/Segelstället i Karlshamn fixade dock fram en ny del till
den 32 år gamla damen. Han verkar ha förstått det här med service och kunden i
centrum. Som gammal företagsekonomilärare är man extra känslig.

Den långa resan Down
under fortsätter

En
månad till julafton. Alla damerna är ute och jag äter frukost och lyssnar till
gudstjänst från Dannevirke på Tv. Ett samhälle på Nordön med danska rötter.
Församlingen sjunger Mönsteråssonen Oskar Bobergs: O store gud.

Jag
drabbas av hemlängtan.

Ute
är det halvklart och blåsigt med cirka 200. Bjuder Kristina på den
mongoliska restaurangen och sedan går vi på teater och tittar på stor danstrupp
a la Riverdance. Pampigt, påkostat, trevligt och med lite andra dansinslag än
bara irländskt. Skotska danser, jazzbalett, klassisk balett och kraftfull
maoridans. Tim Beveridge, en sångare väl i klass med Tommy Körberg, ingick
också i programmet. Totalt bestod kompaniet av cirka 50 dansare. Lyckad kväll
men dottern var alltför trött efter mycket arbete och nattsudd. Somnade under
föreställningen.

Måndag
den 25/11

Ensam
hemma. Härligt! Solsken. Polynesisk dans i gränd till Queen Street. Hula Hula är alltid trevligt. Strövtåg på
stan. När jag passerar Karins pub står dottern där och konverserar Andreas och
Jonas från Härnösand. Vi dricker en öl tillsammans.

Onsdag
27/11

Lugn
förmiddag. Arbetar lite vid datorn. Regn på em. Besöker min turkiska
restaurang. Återigen perfekt mat. Turkarna tycker Istanbul är fel plats att åka
till. Välj heller södra delen dit svensk charter går är rådet jag får.

Den
nyanställda japanska servitrisen verkar lite bortkommen. All vår början bliver
svår. Kristina tycker också det är osäkert i början men fick ganska snart lika
mycket dricks som hon hade i lön. Lönen är dock mycket låg. Under 50 kr i
timmen betalas.

Rattfyllerist
har kört på en stor Jeep. Föraren ser lite nedstämd ut men kvinnlig polis tar
med auktoritet befälet och för honom till arresten. Ser en skylt om polynesisk
afton på en restaurang. Uppsöker baren för en White flat (kaffe på varm mjölk).
Ensam dam röker cigarr. Jag påpekar att det luktar gott. Hon berättar att det
är en cigarr med vaniljsmak. Jag kan inte motstå utan beställer en annan sort.
Några maorier är det enda i närheten av Polynesien jag kan upptäcka. Duon, två
mogna män, spelar och sjunger covers från 60-talet på ett bra sätt. Dessutom är
typerna på baren mycket trevliga att studera. Några bögar och en skön Kiwikille
i övre medelåldern med blå skepparkeps studeras medan kaffe, drambuie och
cigarr avnjutes. Storbildsskärmen visar spanska turistbilder!

Torsdag
28/11

Värdinnan
skall tydligen inte gå till jobbet idag. Lärarinnan har inte synts eller hörts
till. Jag tar betäckning i badrummet medan värdinnan seglar omkring i
morgonrock. Äter min frukost inte lika ostörd som tidigare. Har nu fått
Kristinas dator så jag kan utföra lite nyttigt arbete.

Kristina
och jag bestämmer senare att träffas nere i Downtown. På vägen dit ser jag
ytterligare en av de få trafikolyckor jag noterat. Ett cykelbud har blivit
påkörd på Queen Street som långt tillbaka vara en brusande flod. Han ligger på
trottoaren och många tittar. Kristina och jag tar bussen ut till Kenny
Tharltons Antarktismuseum. Vi checkar in som en styck student och en senior och
sparar på detta sätt cirka 70 kr.

Museet
visar forskningen på Antarktis och har ett roligt akvarium. Man står på ett
rullband och ser fiskarna på sidan och ovanför sig. Man kan stiga av när man
vill. En dykare matar hajarna och övriga fiskar inklusive rockorna. Hajarna
verkar sakna matlust.

Roligast
är nog åkturen med Hägglunds snövagn genom det konstgjorda landskapet med
pingviner som just nu har nykläckta ungar. Vi ser pingvinerna både ovan och
under vatten. Underbara simmare men ack så tafatta på land. Mycket sympatiska
djur. Amundsen (norrman) som var först vid sydpolen år 1912 nämns inte så
mycket. Ronald Scott som kom fram senare och sedan dog på hemfärden hyllas
däremot med stora monument runtom i landet. Besöket var nog värt pengarna och
resan (6 km) längs Stilla Havskusten vacker.

Kristina
skall jobba på kvällen och åker hem. Hon är nöjd med sitt A- på sin tentamen,
näst högsta betyg. Själv strosar jag omkring. Besöker mitt kakstånd och tittar
på folklivet. En enastående underhållning. Man tröttnar aldrig på alla typer
som finns och alla vackra kvinnor som passerar revy. Besöker för tredje gången
fotoutställningen Moments Intimacy Laughter Kinship (MILK). Pratar en stund med
kvinnorna i shopen som säljer kopior av fotona som är över 100 stycken tagna
runt om i hela världen. Någon svensk fotograf hittar jag inte – vi som har både
Hasselbladskameran och Lennart Nilsson. Ett motiv från Linköping fanns dock.

Söker
mig hemåt via kajen, tittar på en nyanländ gammal J29, urtypen för Americas
Cup-båtar. Mässingen glänser på den stora och mycket vackra träbåten som kommit
med specialfartyg från USA. Lasten seglar in på moderfartyget och sedan pumpas
vattnet ut och båtarna surras/stämplas för sjötransporten. En saudiarabisk
affärsman hade också sin lyxyacht med på denna transport USA – Monaco – Nya
Zealand.

Vidare
hemåt så kommer plötsligt One World som vunnit för tredje gången över team
Dennis Connor i Stars and Stripes i kvartsfinalen. Efter kommer en svart
motorkryssare med brunaktig överbyggnad. Det visar sig vara Black Knight, salig
Jan Stenbecks motoryacht. Inte så särskilt stor i internationell jämförelse,
men en mycket vacker båt. Är det arvtagerskan, Christina, som sitter på
akterdäck?

Strax
efter kommer den svenska 12: an som hade gett italienska båten Prada en match
innan man bröt spinnakerbommen då Prada luffade den svenska båten som då
tappade kontrollen över styrningen och skar upp så att bommen brast.

Köper
lite skaldjurssallad och Tigerprawns och går hem. Värdinnan har druckit upp
vinet jag lagt till kylning! Ganska konstigt ställe jag bor på. Skall bli skönt
att komma till Sydney och få något eget. Fast nu har läget skärpts i Sydney efter
misstankar om kommande terrorattack.

Det
berömda operahuset har satts under specialbevakning tillsammans med Sydney
Harbour Bridge. Terroristattack i Mombasa mot lyxhotell med israeliska gäster.
Missiler mot El Al-plan. En orolig värld att resa runt i.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *