Från Blekinge skärgård till Nya Zeeland del.14

”Inga fiskmåsar efter båten, det måste vara en Skärhamnsbåt.” Ur Folke
Patrikssons memoarbok: Att kunna ta en storm.

Kvällspromenad på Karö

Ovan citerade bok är läsvärd även men den legendariske skeppsredaren har inte själv skrivit den.

Insändardebatten om Ronnebyhamn går vidare. En
insändareskribent, herr Gustafsson, tycker det är tokigt
med en marina som används endast fyra månader om året och vill i stället har en
”Sjöstad” kanske enligt modell Hammarby Sjöstad.

Vad gäller gästande båtar så kommer huvuddelen av besökarna först vid
midsommar och försvinner i stort sett med augusti månads slut. Tarkettfabriken
utgör väl en begränsande faktor för att skapa en attraktiv ”sjöstadsdel”
skriver en som haft AB Gustaf Kährs fabrik som utsikt i 20 år.

Nu njuter jag av AAK:s skorstenar och dess börskurs som
bara stiger och stiger. Pengar luktar
inte som den romerske kejsaren sade när han införde skatt på toalettersmiley.

Blekinge Båtförbunds ordförande Tommy Engvall stöder min
åsikt i sin insändare: Ronnebyhamn är ett veritabelt blåshål. Engvall vill
gärna komma upp i ån – men vad det får kosta nämns inte.

Nu lämnar vi gamla fina Rottneby för Kallinge och F17.
Där har SXK träff nu på onsdag den 27 februari . Meteorologi står på programmet och
föranmälan till Lars.Moller@telia.com
krävs

Matviks Bryggförening har årsmöte kl. 19 samma dag i
Österslättskolan. Här krävs ingen föranmälan.

Papa goes Down under del.14

Lördag den 2/11

Sovit mycket bra i skön säng. Går på
trombonkonsert på konstmuseet. Studerar det stora kasinot i Sky Tower. Roulette
spelades mycket märkligt. Spelmarkerna spreds som frön för vinden. En croupier
berättade att vissa spelare satsade kanske 50 marker och fick tillbaka i bästa
fall 52. Han önskade att han fick jobba med den franska spelstilen. Den
stackars flickan som jobbade vid bordet för 2-dollars insatser fick verkligen
göra skäl för timpengen.

Söndag den 3/11

Följde med värdinnan
till en stad som hette Te Aroha (jag älskar Dig), cirka 9 mil söder om
Auckland. Här fanns Bi:s mor och en gammal Spa-anläggning med världens enda
geysir som sprutar hett sodavatten (2,5%)från en mer än 200 m djup källa. Efter
promenad längs det branta och höga bergets regnskog, studier av engelskt
bollspel med kulor i den fina brunnsparken tog jag ett halvtimmes bad i det bubblande
träkaret fyllt med hett sodavatten. En skön upplevelse. Träffade sedan Bi:s
mamma och syster. Mamman var pigg som en nötskrika trots mindre propp en vecka
tidigare.

Efter hemkomsten besöktes en
mongolisk restaurang med BBQ. Man plockar till sig olika slags kött, lamm,
biff, kyckling, fläsk, och diverse grönsaker varefter tallriken överlämnas till
kocken som står vid den vedeldade stora stekplåten. De små köttbitarna och
grönsakerna fräses samman med de kryddor och såser man valt. Det hela går fort
och smakar faktiskt riktigt bra. Vinet är billigt på denna krog, endast 50 kr
för en hel flaska. Krogen ligger 50 m från korsningen Queen Street och K-road
och då på Queen Streets västra sida (407 Queen ST).

Man får naturligtvis äta så mycket
man vill för mindre än 100 kr. Jag tog några lammbitar och frågade kocken vad
han skulle vilja göra med dessa: Han rusade runt bland grönsaksskålarna och
kryddorna som kompletterade lammbitarna. Sedan frågade han mig: ”Är detta
biff?” Så var det med den experthjälpen. Trevligt samtal med Aussie som
arbetade inom biblioteksbranschen som controller. Promenad hem via K-road där
jag mötte IT-leverantören som börjat ge mig rabatt eftersom jag blivit
stamkund.

Jag hade alltså promenadavstånd till
centrum även från min nya boplats som låg 300 m från mitt första boställe och
knappt 2000 m från Kristinas bostad. Ponsonby är ett stort villaområde med
många tusen små trähus med likartat utseende. BMW-bilarna är lika vanliga som
japanska småbilar i Sverige i detta område. Utanför mitt fönster har jag en
liten öppen veranda och sedan gatan där en trafikbula finns. Det är skojigt att
studera Kiwis sätt att passera en sådan. Hemma i Sverige kryper man fram för
att inte skada ögonstenen eller för att uppfylla trafikingenjörernas intentioner.
Kiwis satsar för fullt för att komma så långt i luften som möjligt innan
framvagnen tar mark. Fogdö & Co skulle bli avundsjuka om de såg
föreställningen.

Leave a Reply

Your email address will not be published.