Ronneby väl värt ett anlöp

Östra kajen Ronnebyhamn

I min verksamhet som bokförläggare, bloggare och
författare av skärgårdslitteratur noterar man en hel del som man med glädje kan
skriva om och en hel del tokigheter som man skriver om fast man kanske inte
borde. I Sverige skall man ju sträva efter konsensus.

I Ronneby har det skurit sig mellan Ronneby´s båtägare
och Ronneby Kommun på flera områden.

Den senaste tiden har debatten rört planer på en ny
marina i Ronnebyhamn, ett av de värsta blåshålen jag känner till. Det kan vara
en solig sommardag, fiskmåsarna skriker men sjöbrisen med tillhörande vågor ligger
på in mot åmynningen där Lindgrens Oljor har sin bunkerkaj så man bara väntar
på att få betala för att avgå mot härliga Karö/Ekenäs där ofta lä råder och
själv har jag många gånger tyckt mig vara i en insjöliknande atmosfär där. Du kan ju
tänka Dig hur det blåser i Ronnebyhamn när SSV kuling råder. Jag loggade 8-9 knop senast i somras öster om Karön.

Då kändes det bra att runda Killingsholm och få lä av
Karö.

Det som retat upp båtplatsinnehavarna i Angelskog är att
idéutkastet innehåller en bro från handelshamnen över till Aspan vilket
blockerar anlöp av Angelskog. Det skulle göra att att alla de pengarna
medlemmarna satsat skulle gå förlorade. Ingen båt med mast lär kunna
passera. Ordförande talar i en insändare
om löftesbrott. Man har lagt mycket pengar i denna hamn med spolplatta,
inhägnad mm. Folket på Aspan sägs inte vara så intresserade av någon bro. Det brukar man
inte vara om ”invandringen” kommer för nära den egna stugknuten.

Min tanke var när jag läste om förslaget att ”varför
satsar man inte på det man har?”. Ekenäs/Karön en fin sommarkväll har ju allt.
Restaurang, strandpromenad, kafé, bad, båtar, internationell miljö såsom båtar
både från Holland, Tyskland och Ostdanmark dvs Listerlandetsmiley.

Innan vi fortsätter resan Down under vill jag bara omtala
att den kände seglarprofilen Kurt i Ronneby fyller jämnt i morgon måndag den 18
februari. Ett stort GRATTIS till denne tusenkonstnär som alltid ställer upp. Mycket
trevligt har vi haft tillsammans. Tack för det.

Papa goes Down under del 12

Solig morgon och varmt. Tog en
båttur på 4 timmar. Den paranta kaptenskan Elsa förde den stora katamaranen med
bravur genom den säregna skärgården. Fast öarna är mer omväxlande och vackra i
Blekinge. Här var de höga och skogklädda med några sandstränder här och där.
Besökte och passerade genom Hole in the Rock med fartyget. Elsa ”stajlade” lite
och ett tag trodde jag hon skulle backa tillbaka genom det mycket smala hålet.

I en fin paus på vykortsö tog jag en
promenad upp till öns utsiktspunkt. Grönglittrande hav, vita stränder, betande
får och grönt som på en centerpartistämma. Tyst och sol från klar himmel med
temperatur runt 250.

Regnet kom strax innan vi anlöpte
kajen och alla pensionärer från Australien, England och Holland tog skydd.

Henrik och Cristian från Lund och
Veberöd hade varit på fisketur för 2 x 600 kr. Dyr fisk som de lyckliga pågarna
tillagade i det trista köket. Fisken hade varit jättestor men blev dyrare än
svensk hummer.

Tog en promenad bland de
lyxiga villorna på höjden. Åt sedan en fin kinesisk buffé för cirka 150 kr.
Talade med två fnittriga japanskor från Sapporo som ville åka till Sverige och
jobba, sjuksköterskor som de var. Jag hälsade dem välkomna och bad dem ringa socialminister
Lars Engqvist, Strängnäs.

Esbjörn (27 år), en kopia av min
elev Nisse B, dök upp. Han åt och åt. När jag varit ute och rökt kom vi i
samspråk. Han hade seglat med tysk från Tahiti och resan hade tagit några
veckor. Maten var dålig ombord så nu åt han upp sig. Han var geografstudent
från Köpenhamn och föräldrarna hade sommarstuga i Sverige. När jag gick till
mitt rum åt han fortfarande. Det kostade ju inget extra eftersom det var buffé.
Stället som låg mitt i centrum kan verkligen rekommenderas för sin goda mat.
Det fanns bara den kinesrestaurangen.

Knappa tre kilometer från Paihia
ligger Waitangi där det berömda fördraget ”the Treaty” slöts mellan Maorifolket
och engelsmännen år 1834. Detta fördrag skulle ge urbefolkningen ett visst
inflytande men så blev naturligtvis inte fallet.

Leave a Reply

Your email address will not be published.