Det luktar och syns brandrök i Matvik, vilket beror på att åskan slagit ner hos en av mina sponsorer.En utställningslokal och restaurangen har drabbats av eldsvåda.
Tråkigt, mycket tråkigt. Den läsare som inte besökt Eriksberg har missat något. Jag hade tänkt skaffa ett årskort denna sommar för att kunna studera djurlivet mer regelbundet. Kostnaden för ett sådant är mycket låg. Två hundra kronor vill jag minnas. Tyvärr har projektet med den nya versionen av “Natur- och gästhamnar i Blekinge” tagit mycket tid. Men nu finns den nya boken ute oss alla mina återförsäljare. Mottagandet har varit mycket positivt.
Det är mycket vackert på Eriksberg och också spännande att åka runt där. Man behöver inte stressa utan kan stanna bilen och studera djuren i lugn och ro. Glöm inte kikaren och du kan faktiskt göra flera besök samma dag för samma pris. På kvällarna sägs djurlivet vara lite intensivare än en varm sommardag.
Något om seglingen från Utklipporna som gick i sydostlig vind in till Stenshamn för lite reklamskyltning. Öns starke man, Arne Hjalmarsson, informerade om att man nu fått belysning på piren. Är lite frågande till varför så många vill ha belysning på bryggorna. Den svenska sommarnatten som är så ljus. Dyrt blir det också. Sätt dit några solcellslampor för de vars ledsyn är begränsad så kostar det inte skattebetalarna onödigt mycket
.
Att betala 140 kr för att ligga i Stenshamn lockade inte när jag på grund av krånglande hälsena inte kunde ta långpromenad på Utlängan. Jag ville ha något mer exotiskt för pengarna. Kursen sattes mot Ungskär där jag fick en angenäm kväll. Kunde laga till flundrorna jag köpt på Stenshamn, prata med morfar Christer och hans barnbarn Ronja som badade i direkt närhet till s/y Johanna som låg förtöjd strax innanför hamninloppet.
I ett samtal med en inföding, ännu äldre än undertecknad, fick jag veta att hamnen muddrats under vintern. Enligt denne sagesman skulle mitt djupgående (1,80) inte vara något hinder för att gå längre in i hamnen. Vill minnas att vid första besöket för snart 30 år sedan låg jag mitt på södra piren. Det var då den tioårige ynglingen som vistades på ön fällde den för mitt självförtroende stärkande kommentaren till sin kompis: “Det var den största j-a segelbåt jag sett här.”
Duschen som faktiskt finns på Ungskär har rustats upp och blivit mycket fin. I väntsalen sålde Marianne glass och kaffe med dopp. Detta sker i samband med de två passagerarbåtar som anlöper Ungskär. Vittus från Karlskrona och Ungskär som avgår från Torhamn.
På fredagsmorgonen kom “Bullviva”, en båt som framfördes av dottern till en av Karlskronas många kommunalråd. Först tänkte jag att “det var väldigt vad marginalerna verkar vara goda eftersom utombordsmotorn hela tiden var igång. Jag åhörde dock efter en stund ett samtal mellan hopp-iland-kallen Olsson och en inföding. Motorn var igång för att ge ström till frysboxarna där glass och andra matvaror förvarades. Även färskt bröd kunde inköpas förstod jag.
Sammantaget så var det ett skönt dygn på den fina ön och hemseglingen blev också mycket njutbar i ostlig vind 6-7 m/sek.
Hann även med att lotsa en tysk och en dansk rätt. De hade köpt den nya dyra norska hamnbeskrivningen och där inhämtat uppgifter som var alldeles galna. Men det får bli en sak mellan Norrbaggen och hans kunder. Så kan det gå när man sitter vid skrivbordet och gör hamnguider.
Åskvädret kom vid sextiden i morse och var inte så intensivt som kartbilden verkade ange. Men skador åstadkom den tydligen.