Tankar från en naturhamn i Blekinge

Resan
genom den på båtturister ganska tomma skärgården fortsatte ut till Torhamn. I den sydvästliga
vinden är här ganska skvalpigt. Då vindstyrkan inte var så kraftig och då jag
endast skulle göra ett kort besök lyckades jag göra en felfri tilläggning i den
trånga hamnen. Att jag fick hjälp av två tyskar som inhandlat mina
skrifter i Tyskland var nästan självklart.

Uffe på Sandhamn Marine påpekade att
man kan ta emot fler än ett femtontal båtar i hamnen. Man har haft
nästan 40 båtar som mest. Man är mer rädd för sydosten än för sydvinden som jag skrivit. Sedan ”tjabbade”
vi om hur långt det är till Torhamn. Uffe menade att det är bara 800 meter men jag hade
skrivit ”cirka 2000 meter” vilket kanske kan stämma från hamn
till hamn. Till affären, pizzerian och kyrkan är det nog bara 1000 meter.

Kursen gick sedan rakt ut bland
stenarna mot Mördarkläppen och Soneskären. Målet var Stenshamn. Där mötte
Kryssarklubbsmedlemmen Kjell Grimström på kajen. I övrigt låg mäktiga ”Sjörök” inne och
två motorbåtar vid yttre piren.

Den nya flytbryggan med sina
y-bommar lämpar sig nog bara för mindre båtar utan köl. Det rapporteras
om flera stenar i de olika ”facken”.

”Pelles Sjöbod” var full av
allt från glass till kläder. Inger hade nyss fått in en fin bilderbok av Stefan
Åkesson, känd tryckare i Karlskrona. Boken heter ”Sommar i sydost” och
består till 80% av foton från skärgården och resten text.

Förhoppningsvis ökar passagerarantalet
denna
vecka i skärgårdstrafiken. Juni månad måste ha varit en besvikelse tror en gammal
marknadsplanerare inom färjetrafik. From fredagen märktes en betydligt
större trafik av lustbåtar i Blekinge skärgård.

Mitt slutmål var Ungskär och dit tog jag mig till fots från Lungskär. Den
fina kartan över dessa öar som finns i nya ”Gö-Kalmar” var inte bara Pontus
Lindqvist ansvarig för utan det var fadern till Pontus, trevlige f.d.
överdirektören
inom
Kustbevakningen, Hans Lindqvist som stått för grundforskningen. Den senare var i
alla fall nöjd med resultatet. Nöjd var också Arne Nordström. Fotot som finns
på honom godkändes utan vidare.

Kvällen på Lungskär innebar besök
av två trevliga damer, M och A som köpte en del av
lösöret ombord på s/y Johanna. Efter denna för alla inblandade
lyckosamma affär avnjöts stekta abborrfiléer, nypotatis
och skirat smör. Dryck: Lindemans smöriga chardonnay.

Hemfärden blev som förutspåddes i
förra avsnittet en enda lång nerförsbacke. En lagom frisk ostan tog mig på cirka
7 timmar till hemmahamnen. Vid backens slut, Bokösundet, hade jag nöjet att
möta ett antal fartyg som deltog i hajkutterregattan Hanö-Järnavik- Karlskrona. Att ”Natur- och
gästhamnar i Blekinge” fanns ombord kändes extra
bra. Samtliga fartyg gick för motor.

Kanske
visste de inte att man nu inte längre kan tanka diesel på Ekenäs i Ronneby. Anläggningen
skall byggas om av Ronneby kommun för att uppfylla de stränga krav som ställs. Som en tröst i
bedrövelsen bör Du veta att PA Lindgrens oljor inne i Ronnebyhamn vid Allt i Marin säljer
diesel direkt vid kaj. Dock finns ingen bensin att tillgå här. Om jag inte
är fel underrättad så är det endast vid sjömacken nordost om Tallebryggan i
Karlskrona som
man kan tanka bensin direkt vid kaj i Blekinge.

Glöm inte att gå in på www.arkenmarin.se och se på deras nya kampanjerbjudande.

Fortsatt varm och skön juli
tillönskas alla mina läsare.

Saltärna

I denna stund befinner jag mig på marknadsföringssegling i
östra skärgården. Första stopp gjordes vid Saltärna som är en av Blekinges
vackraste öar. Bilderna får tala för sig själv. Att jag ser en av Blekinges
bästa hamnar med viss muddring uppskattas säkert inte av de bofasta så det får
jag väl glömma.

På Stora Ekön, också en fin ö, arbetade familjerna Kogg och Lundblad
med städning och målning av Navigationssällskapets lokal. Mest arbetade damerna tills jag berättade att jag såg
en fin bild för min blogg med genusperspektiv. Då blev det fart på gubbarna.
Tänk att jag alltid skall vara så elak.

På Ekenäs finns inte längre någon butik utan bara café.

Den friska sydvästen förde mig till ytterligare en härlig ö.
En enda båt låg vid Mjölkabryggan på Arpö och efter sedvanlig affischering och
borttagande av förra årets reklam tog jag en härlig promenad i den mycket fina naturen.
Små snälla herefordtjurkalvar skuttade omkring och ett litet rådjur skrämde den
gamle seglaren innan den elegant skuttade iväg bland ekar och enbuskar på denna
mycket fina ö.

Saltärna

Väl tillbaka till bryggan kom Jutta och Wolfgang inseglandes
helt korrekt mot bryggan. Jag kunde inte avhålla mig från att fråga om de hade
mina skrifter ombord eftersom de gjorde allt rätt. Så var inte fallet utan
de hade en tysk ”Törnführer” som har funnits i många år och som nu uppdaterats
med hjälp av olika svenska versioner. De bjöd på god öl från Flensburg och berättade att de hade sökt
min östra del men inte funnit den. Nu kunde de kompensera sig med västdelen på väg hem till Hamburg.

Jag var tyvärr tvungen att hasta vidare och förtöjde senare i Hajva på vackra Almö med tysk hjälp. De hade redan båda delarna ombord men ville naturligtvis ha en signatur.
Jag brukar ta 2 euro för signatur, 4 euro för helkroppsfoto och 2 euro för
halvkropp. Detta vet jag att jag har berättat tidigare men det är så roligt när
kunderna är nöjda. ”Utan Dig hade vi aldrig hittat hit” var en kommentar jag
fick idag. På tyska naturligtvis.

Nästa dag, söndag, regnade det på förmiddagen. Men på
eftermiddagen blev det cykeltur runt Hasslö i solsken. Jobbigt men nyttigt.
Hallahamnen hade gott om plats eftersom fisket liksom försvaret är under
avveckling. I Garpahamnen fanns det mer ont om plats. Gästkajen var upptagen av
fiskebåtar men kajen mot land kunde
erbjuda plats. Kunde informera sydgående Stockholmare om avlysningen av Hanö
hamn (se tidigare inlägg). En Targabåt som gått från Kalmar kl. 0500 och anlänt
Hasslö kl. 0800 hade fått haveri och skulle lyftas på varvet nästa dag. Klart
att det sliter i sådan fart även om det är kvalitetsbåtar.

Saltärna

Vid hemkomst mötte jag Per Anders på Allt i Marin Ronneby
som tog emot ett tvåsiffrigt antal för försäljning. Dagen slutade med andra ord
lyckligt.

Nästa dag sken solen och en tysk båt kom in. ”Tack vare Dig
är vi här .” När jag skulle avsegla så bad de mig vänta. En annan tysk båt var
på väg in och ville absolut ha mina verk. Där gick demoexemplaret över Östra
skärgården så nu behöver jag inte oroa mig för att barnen vid bouppteckningen
skall behöva räkna med denna version.

Tromtö hann jag inte njuta av, bara sätta upp ett reklamblad
i den fina klubbstugan som Karlskrona Navigationssällskap sköter så bra. I
frisk medvind gick det vidare till Aspö och Lökanabben. Fin butik har de
femhundra boende på Aspö som växer med
3000 på sommaren.

Dagens rutt gick vidare mot Herrgårdsviken men där låg redan två båtar så jag
valde den nya hamnen på sidan 38 i nya utgåvan. När
jag nådde målet lämnade två arbetsklädda män i en arbetsbåt.”Skall Du ligga här över natten?” Ja! ”Då
kommer vi och väcker Dig klockan sex!” Bra!

Kvällen blev fin vid egen brygga och när prostatiten satte
in nästa morgon kl.0500 beslöt jag för att avsegla. Solen hade gått upp över
Knösö och jag tog en genväg bland skären i den västliga vinden och högg
Kryssarklubbens boj norr om Senoren vid halvsjusnåret för frukost. Då hade jag
hunnit höra flera väderrapporter och en klassisk kristen morgongudstjänst om Nåden och
fick till och med en välsignelse. Skall det få vara så i det multikulturella Sverige? Någon
kan ju känna sig kränkt. Vackert var det hur som helst, även för en gammal
hedning som undertecknad.

Solnedgång över Inlängan från Lungskär

Nu får det vara nog för idag trots att mycket trevligt hände
sedan. Vi hörs om allt går väl på hemfärden imorgon. Det blir nerförsbacke hela
vägen hem till Matvik hälsar Thomas från Lungskär.

Från den 1 juli till den 3 juli kl. 08.30 är större delen av
hamnen reserverad för Hajkutter-festival. Vanliga fritidsbåtar kan näppeligen
beredas plats. Fartygen avseglar mot Järnavik den 3 juli för att sedan
fortsätta mot residensstaden som jag berättade om i ett tidigare inlägg från i
vintras.

Det händer mycket på den fina ön i sommar. En
konstutställning invigdes i helgen. Ett antal större skulpturer och andra
konstverk finns utspridda i den härliga naturen och på Restaurang Briggen
satsar man på onsdagsunderhållning. Färjan gör en extra kvällstur ut till ön.

Hanö tillhör ju Sölvesborgs kommun och jag läser i broschyren
Visit Sölvesborg vad som pågår under sommaren. Tyvärr har varken Nogersund
eller fina Hörvik kommit med bland gästhamnarna som uppräknas. Förhoppningsvis
finns ”Natur- och gästhamnar i Blekinge/Sölvesborg-Gö” ombord.

Jag fick en gång
frågan av en Hörviksbo varför jag skrev så positivt om Hörvik. Där har jag ju
både förlovat mig och haft andra hyss för mig i de härliga omgivningarna blev
mitt svar.

Foto: Henrik Johansson

Strax före midsommar testades en ny besättningsmedlem som
verkligen uppskattade s/y Johanna och sjömanslivet. Kaptenshyttens bibliotek
och kabyssen med grytförrådet var spännande områden. Jag letade efter locket
till kaffepannan i flera dagar efter besöket.

Att den unga besättningsmedlemmen Elsa, snart 1 år, sov längre på morgonen än
hon någonsin gjort, uppskattades av övriga besättningsmedlemmar.

Dock stressades kaptenen under färden att gå på fel sida om ostpricken
öster om Ekö men det gick bra. Han skyller på att västpricken som normalt också
finns där saknades.

Vid Seglarbryggan har pågått stora va-arbeten och även dykare
har förekommit i vattnet. Dykarna har som exta bonus även besiktigat utlagda
bojar. En otäck upplevelse inträffade när vi skulle lämna bryggan. När jag
backade ut från norrsidan och vände mig akterut fick jag se bubblor i vattnet
bara några meter akterut. Stopp i maskin! Jag hade noterat att dykaren kommit
upp efter arbete på sydsidan men inte att han återigen gått ner. Behöver jag
nämna att någon flagga eller följebåt inte fanns. Det slutade trots allt lyckligt.

Midsommaraftons förmiddag passerad en åskfront under ett par
timmar och det fina midsommarfirandet med god mat, dryck och dans på Joggesö kunde ske i strålande solsken.

Foto: Sofie Rosenkvist

Dansen hos Freddie och Nilla på Gullkråkan var välbesökt. Läs om
Gullkråkan på www.gullkrakan.se

Fortsatt trevlig sommar tillönskas!

Torgny Lindgrens svar på frågan om Sveriges största problem:
“Att det går åt helvete!”


Förra helgen kunde jag äntligen börja distribution av “Natur- och gästhamnar i Blekinge” med hjälp av båten. Det naturliga sättet för skärgårdslitteratur. Som sig bör tog den tyska versionen av Gö-Kalmar slut i söndags på denna fina ö. Jag fick ransonera ut de sista exemplaren mellan gästhamnen och butiken. Hamnen var full av tyska båtar i det strålande sommarvädret.

Jag hade egentligen tänkt äta på den fina restaurang Briggen som ger ett fantastiskt gott intryck och maten var i alla fall förra året superb vid mina besök. Dessutom för en ekonom mycket modesta priser. En lunch låg förra året under en hundring.
Alla gästhamnsbetalare har gratis bullar från kl. 0800 så nu vet båtfolket att det finns en restaurang på Hanö. Tidigare om åren har det funnits båtfarare som lämnat ön lyckligt ovetande om att skepparen kunnat låta ruffhäxan eller kastrullsmeden få permission från kabyssen.

Jag hade istället det stora nöjet att bli bjuden på lunch hos författarkollegan och tillika “hamndirektören” René Dettwiler. Det var hans rara Jenny som absolut tyckte att bokförläggaren skulle dela den goda söndagssteken med dem och en annan vän som jag glömt namnet på.
Trivsamt och gott i strålande sol på altanen – vad mer kan man begära när man också fick chokladmousse och jordgubbar till efterrätt. Sa jag att det var årets första nypotatis för min del?
Googla på René så får Du se några häftiga bilder från en höststorm för inte så länge sedan.
“Vägens riddare” och “Talander mord och tysta arv” är några böcker som René skrivit. Den senare kommer nu som talbok med en känd skådespelare som uppläsare. Handlingen utspelar sig som tidigare nämnts i Karlshamn och på Österlen.

Eftersom nordlig vind väntades återvände jag under sen eftermiddag till Matvik. Där har Båtklubben fått en stadig inkomst i gästhamnen dvs yttre flytbryggan. En flotte eller troligen flytbrygga ligger stadigt förtöjd sedan några veckor tillbaka. En tysk båt som jag hänvisade dit under lördagen kom strax tillbaka och uppgav att de ville inte ligga där av denna orsak. Jag gissar att det var annat som drog. I alla fall drogs det sladdar ganska snart efter förtöjning vid en av de fasta platserna.

Residensstaden har också besökts. Jag hade nöjet att leverera två beställningar till Gräsviksområdet, vilket gjorde att bensinen var betald genom inbesparat porto. Vilken utveckling som mitt gamla regemente genomgått. Otrolig imponerande må jag säga.

“Fint folk” träffar man som bokförläggare. Landshövdingen och en chefredaktör bland andra. Maria och Matilda som skötte gästhamnen vid Tallebryggan där full byggverksamhet råder. Dusch och toaletter i vanliga byggbodar. Hoppas det var Ramirent som levererat. Hann inte inspektera. Gruset rök i den hårda vinden vilket än en gång tvingat mig till att ta bilen till hjälp. Lådan med Gö-Kalmar var tom när jag nöjd återvände till Matvik.

Maria och Matilda i nya gästhamnskontoret Karlskrona

Jovisst, jag hade turen att springa på en av “medarbetarna” i nya “Gö-Kalmar”. Det var Pär Aronzon, åretrunt-seglaren, som är son till “Aron” välkänd bland oss Kryssarklubbare. Pär berättade att nu har Statens Fastighetsverk tagit bort elströmmen i Klippehamnen på Utklippan.
Man skulle gjort som jag tidigare skrivit, hyrt ut till Migrationsverket. Då hade man haft råd att erbjuda denna i dessa tider så efterfrågade service.

Just nu läser jag en bok skriven av en svensk professor i etnologi (Karl-Olov Arnstberg) och en välkänd svensk journalist (Gunnar Sandelin). Boken har titeln: “Invandring och mörkläggning”- Om Ni inte hört talas om denna nyutkomna bok beror det antagligen på att välvilliga journalister och politiska redaktörer vill undanhålla oss vanliga medborgare viss information.
Det är väldigt vänligt för man blir bedrövad när man läser den men jag ogillar som de flesta andra censur.

Tänk vad skönt att det välsignade regnet äntligen kom till Blekinge!

Glad midsommar om vi inte hörs innan!

Version 2 har nu ersatts av nedanstående version som rönt ett enastående mottagande.
En tacksam kund från västkusten ringde från en plats han inte skulle ha besökt utan ovanstående skrift. Han var så nöjd att han beställde 2 ex som han ville jag skulle skicka till en dansk vän. Gissa vad portot kostar till Danmark för ett enkelt brev på 620 gram?
Lika mycket som en tågresa för mig till Köpenhamn dvs 150 kr. Skandal!

”Det jag tycker är häftigt är att det finns en vilja att samarbeta över
kommungränserna.” Åsa Rydén nyanställd utvecklingschef på Region Blekinge
(Affärsliv BLT/Sydöstran 15/5

Detta citat som talar för
sig själv får inleda bloggen. Bloggaren har haft en enastående hektisk och
härlig period sedan sist. Dagen före nationaldagen satte jag kurs mot trevliga
Emmaboda där jag haft nöjet att utbilda en mängd ungdomar och vuxna. De var
alltid lite vassare än de lärjungar jag hade hemma i Nybro. Många jobbade på
Flygts, en snilleindustri som föddes här. Numera ägt av ITT och som dessutom har
bytt namn. Mitt ärende i Emmaboda var att hämta den nya versionen av Natur- och gästhamnar
i Blekinge/Gö-Kalmar hos Åkessons tryckeriaktiebolag.

Min tjeckiska lyxvagn låg
på en flyghöjd av cirka 100 m
när jag fick se ett rådjur hoppa ner i diket norr om Halasjö. Jag lättade på gasen i tanke att
det kommer fler. Vad ligger där? Mitt på vägen låg Bambi och jag bromsade in.
Verkade död med ögon vidöppna. En lokal entreprenör stoppades och med mina operationshandskar som jag hade i bagaget lyftes kräket ner på en solig plats i
skogen nedanför vägen. Djuret verkade piggna till av behandlingen och visade
inga yttre skador. Entreprenören lovade kontakta ortsbefolkningen. Jag har sedan
dess fått lära mig att många djur spelar döda men jag vet inte om detta stämmer.

Inlastning hos duktiga
Åkessons Tryckeri gick bra och iväg bar det till Kalmar och Baltic Skeppsfournering
där humoristiske och professionelle Peter Röhl tog en avsevärd mängd.
Marknadsföring både på Svensknabben, Kullö och på Stensö genomfördes i en
alltför snabb takt. Jag har ju dock bott i staun och upplevt så mycket trevligt.

I Kristianopel är det nu
ny regim under Thomas Dahl och fadern Roy basar för gästhamnen. Inte lika många
båtar som i Kalmar men här investeras. Fick ett mycket positivt mottagande av Marielle och
Roy och lyxvagnen gick vidare en aning lättare.

Blekinge mötte med
sommargrönska och varken Johnny Apell, Uno Svensson eller Jan Abramsson var
hemma. Alla har medverkat i den nya skriften. Eftersom Post Nord tar hutlösa
priser levererades till otåligt väntande kunder på vägen hem till baslägret. Anlände
Matvik kl. 21 med massor av positiva upplevelser.

I förra avsnittet skrev
jag att Gunnar Paulsson skulle segla Gotland Runt precis som fadern Lennart
gjort så många gånger. Gunnar skall inte kappsegla utan bara segla runt
Gotland. Inget för pappa Lennart.

Lennart berättade en gång
att väderprognoser var inte så mycket att bry sig om när det inte gällde
kappsegling. Skulle man någonstans så seglade man. Jag känner till viss del igen det från min
ungdom. Nu lyssnar man på Sveriges SMHI, Danmarks DMI och tittar på norska YR och sedan kanske man
vågar gå ut. Tiderna förändras verkligen.

Distribution till Sydkusten
och Österlen var naturligtvis också en härlig upplevelse. Lottas fina nautiska
butik på Storgatan i Simrishamn skiljer sig en aning från Christina och Lars
butik Tackel & Tåg i Ystad men båda har mycket att erbjuda. Mode och märkeskläder
på Nautical i Simrishamn och gammalt och nytt i den gamla skeppshandeln i
Ystad.Efter ett besök i Lisas skafferi i handelshamnen för inköp av godsaker
som verkligen motsvarade förväntningarna gick färden genom ett Skåne som badade
i sol. Inga hårdrockare i Norje hade hunnit blockera framfarten denna
fredagkväll. I hamnen bjöd K och B på en avslappnande whisky innan middag intogs kl. 2200.

Vi hörs en annan gång!

Har äntligen “sjuveckorsostan” släppt sitt grepp över Blekinges farvatten. Visserligen har hon, vinden alltså, ofta gått över på nord och varit frisk på morgonkvisten. Det har det goda med sig att man kommit upp tidigt för att förtöja om.
Frukost har kunnat intagas i morgonsol och på morgonekot har herr statsrådet Ullenhag förekommit flera morgnar i sträck. Tar man det bara på rätt sätt så kan det ses som trevlig underhållning särskilt om också herr Jonas Sjöstedt, partiledare för vänstern får vara med.

På Bockö frodas syrenbuskarna och fasanen tävlar med näktergalen när det gäller att göra sin stämma hörd. Nordosten skapar lite svaj på utsidan av flytbryggan men det går att överleva. På insidan blir det svårt att komma särskilt långt in.
Kanotister, kvinnliga dessutom så långt bort som från Holland har börjat lägga till och soptömning samt den TC som finns sköts väl. Likt förbannat hittar jag 4 aluminiumburkar i gräset på ön. Säkert några som blivit provocerade av kustbevakningen, brandkåren eller kanske vår eminenta sjöräddning.

Mellan Eköholm och Inre Ekö finns nu en cirka 60 m lång spång och en bro så att de som utnyttjar Anemon kan nå henne utan att bli våta om fossingarna vid högvatten. Grattis Ann-Mari!

På Utklippan blir det troligen ingen Restaurang Häxkitteln mer verkar det som. Vandrarhemmet kommer att finnas kvar och Conny Olsson skall driva gästhamnen enl. BLT. En flytande bro skall man försöka få att ligga kvar mellan Mellanskär och Södraskär när ostan når kulingstyrka, tydligen också en rullbro från Norraskär över till Mellanskär, allt enligt BLT.

I Matvik hölls regatta för ett mindre antal blekingsekor i samband med att Matviks Båtklubb höll sin årliga festdag. Per-Gunnar Nilsson Matviks gård, tvåfaldig vinnare av Hanöregattan år 1970 och 1972 syntes som skeppare i en av de fem båtarna. Det gick visst inte lika bra som när vi seglade tillsammans i Kalmar och Åhus. Vilka minnen!
Mats Blomqvist skeppare och Per-Gunnar Nilsson rorsman på Wilma (3:e plats)

Hoppas det går bra för Gunnar Paulsson som nu skall försöka upprepa pappa Lennarts bravader på Gotland Runt. Klassegrare tre gånger av tio seglade tävlingar.

Pingstafton såg jag de första ejderungarna nu är de flesta riktigt stora. Precis som inom förskolan tycks även stora barngrupper drabbar dagen ådor. Normalt brukar flera dela på arbetet men så tycks inte vara fallet enligt nedan.

Lev väl hälsar Thomas från en något blåsig brygga i Blekinge skärgård.

Mod och
rädsla är ungefär samma sak – med den skillnaden att mod kan ge Dig ovänner. Jonas Helgesson

Tänk vilken pingstafton vi
hade. Sol, värme, hägg i blomning, näktergal och frisk vind. Inte en huggorm i
sikte på Eriksberg men däremot en grann färgad tös. Hur veckan har varit i Blekinge vet jag inte. Jag har varit
bortrest och arbetat färdigt den nya ”Natur- och gästhamnar i Blekinge/Gö- Kalmar”. För bara någon timme sedan gavs grönt ljus för tryckning. Hoppas kunna
distribuera ut den i slutet av nästa vecka. Över 80 sidor text och bild blev
resultatet. Många vänliga och professionella människor har varit behjälpliga
med bidrag. De har verkligen i handling visat att de vill sätta Blekinges
skärgård på kartan. Tusen tack för det!!

Vad mera har hänt?
Restaurang Häxkitteln och Utkikens verksamhet på Utklippan tycks vara avslutad.
Fastighetsverket söker ny entreprenör som vill fortsätta verksamheten. Det
kanske ändå blir s.k. flyktingförläggning
i vandrarhemmet som jag spekulerade om i tidigare inlägg?

Den rödgröna majoriteten i
Landstinget vill bygga vindkraftverk i Blekinge. Denna idé verkar bygga på en
glädjekalkyl. Investeringskostnad 35 miljoner och driftskostnad per år 5 milj. Återbetalningstiden
närmar sig 20 år om man läser tidningen rätt. Vilken kurs i
investeringskalkylering har man gått?

A própos tidningar så har
BLT fått ytterligare en politisk redaktör. Den unge Erik Hultgren tycks kunna tänka
i egna banor och vågar skriva om verkligheten. Hoppas han fortsätter så. Läs gärna
hans tankar från den 22 maj.

http://www.bltsydostran.se/ledare_blt/se-upp-for-turistmodet%283783627%29.gm

På Sydöstran som ägs av samma
företag, Gota Media, är Hans Bülow chefredaktör. Han skall ha en eloge för att
han direkt på webben svarar på läsarnas kommentarer till den ledare som
redaktör Bülow skrivit. Fler inom media borde följa hans exempel.

En härlig avslutning på
maj månad tillönskas

Thomas