Efter proviantering var det dags att återigen besöka
Christiansö som ligger cirka 12 sjömil ost om Bornholms nordspets. Det har gått
många år sedan sist men att ön är öförändrad kunde jag vara säker på. Stränga
regler gäller på ön. Parabolerna är till och med inbyggda för att inte störa
intrycken.
Solen strålade och vinden svag när jag på eftermiddagen
anlöpte hamnen som enda svenska båt. Hade försökt segla halva sträckan men blev
slutligen tvungen att använda motor.
Pigg och utvilad kastade jag mig iland för att upptäcka ön.
Träffade snart på ett TV-team från Gokväll i Sundsvall. Sara Kempe och
fotografen Eva hade varit på Bornholm för reportage och nu skulle de föreviga Christiansö,
Östersjöns Malta som någon har kallat ön.
Inslaget om Bornholm sänds troligen idag fredag den 13
september om jag hörde rätt igår kväll när jag råkade zappa in på programmet
från Sundsvall. Nästa vecka bör Christiansöinslaget gå ut i sändning.
Naturligtvis inbjöds den trevliga reportern till Blekinge
nästa sommar, ja fotografen också.
Det var en enastående härlig upplevelse att vandra omkring
på de två öarna som administreras av Försvarsdepartementet. Det finns cirka 40
hushåll med totalt cirka 90 personer. Här finns kyrka skola, hotell,
välsorterad butik, krog, läkare och under ett år cirka 60000 turister. I den
härliga härliga sommarkvällen kunde man höra sälarna sjunga på skären öster om
Christiansö och norr om Fredriksö.
Hemma i Sverige festade Obama och Reinfeldt. Själv njöt jag
av krogens ”oxfiletorn”. Det blev godkänt trots att jag hade oturen att få
slutstycken av filén. Jag hade hoppats på att få äta fisk men det bjöds bara på
lax och det äter jag alltför ofta.
Visste Ni att om en svensk fiskare anlöper dansk hamn, slår
näven i kajen och sedan löper ut för att fiska vildlax så får han föra in
fisken i Sverige. Detta enligt min sagesman som uppger att det är avgångshamnen
som räknas. Är detta sant????
Postbåten anlände från Gudhjem med 85 ”värstingar” i ålder
14-15 år. Det var märkligt att notera att alla hade nordiskt utseende. Tydligen
förekommer ingen invandring på Bornholm.
Hamnfogden John på Christiansö hade uppgivit att ingen
internetförbindelse fanns på ön. En gammal bleking tror inte på allt som sägs.
Naturligtvis kunde vackra Laila hjälpa bokförläggaren att upprätta kontakt med
cyberrymden. Han blev så upprymd att han stannade även nästa dag. Mest för att
det var stiltje och 8 timmars motorgång mot Blekinge är ju oerhört tråkigt.
Dessutom är dieseln dyr på grund av alla skatter och vi kulturarbetare måste
ständigt se över kostnaderna.
Trevlig helg tillönskas från
ett något dimmigt Blekinge