Tack för att Du följer
bloggen på www.blekingeskargard.com
I juli månad slogs rekord i antalet
besökare. Sedan sist har VM för segling med Blekingsekor avhållits vid
Kalvaholmen och på fjärden runt Joppö i Hällaryds skärgård. För femte året i
rad vann en Ronnebyeka den stora klassen med Mikael Aggebrant som skeppare.
Mats Hedfors från Karlshamn vann lilla klassen. Antalet deltagande ekor var 27
stycken varav en fick mastbrott. Seglingarna har ägt rum under många somrar nu,
kanske mer än 20 år.
Nu vänder det för
båtförsäljningen. I Matvik har en större havskryssare avyttrats och en annan,
något mindre, har haft flera hugade spekulanter på besök.
På natten mot fredagen den 9
augusti gick vinden över på väst och några Maxibåtar som låg förtöjda vid den
så kallade Seglarbryggan på Tärnö fick en obehaglig upplevelse när vinden
pressade på. Förtöjningsringarna på flytbryggan släppte och viss kalabalik
uppstod naturligtvis. Båtarna fick förtöjas om genom långsides förtöjning.
Bryggan låg i alla fall kvar.
Själv fick jag under
torsdagen en fin segling ner till Hällevik i den ostliga vinden. Hade
funderingar på att lägga mig långsides den fina träbryggan i gästhamnen för att
kunna marknadsföra mina produkter. Fann dock en attraktiv liten lucka borta vid
södra pirens mer stillsamma träbrygga där jag med viss kreativitet fick plats.
Tur var väl det, för under natten sjönk vattenståndet och de båtar som valt de
platser som jag först tänkt fick stora problem. Grundkänningar och mantågsstöttor
som gick mot bryggkanten i den friska västvinden. Jag sov lyckligt ovetande om
detta i splendid isolation. På fredagen sken solen över Härliga Hällevik och
hamnen var full av båtar. Flaggning med fullt signalställ var vanligt
förekommande när festivalen som hade mjukstartat på torsdagskvällen invigdes
fredagmiddag med festivaltåg.
I sydvästra delen av hamnen
har hygienutrymmena ytterligare byggts ut. Piren har illuminerats så nu minskar
risken att snubbla när man stapplar hem i mörkret på den mäktiga piren. Vita
förtöjningstampar syns även i mörker, så inte den nya trenden med svarta
tampar. Som gammal skogsmatros lyckades jag undvika att fällas av tre olika
svarta linor varav en var min egen. Lätt på foten som en ballerina tog jag mig
ombord i den ljumma och sena kvällstimmen. Alla vitfåglar som brukar ha sitt
natthärbärge på denna pir verkar inte gilla tradjazz. De hade flugit sin kos.
Nöjda tyska kunder meddelade
att även i år hade den stora tyska båttidningen Die Yacht skrivit om Blekinge och
mina skrifter.
På lördagen var jag inbjuden
till Gyön och hann med ett stopp på Hanö och Restaurang Briggen. Här är det
inte halvfabrikat som gäller. Hemmagjord potatismos och hovmästarsås, riktig
grädde och en fin miljö, både ute och inne. Efter leverans och måltid fortsatte
seglingen i frisk sydvind mot Svalemålaviken. Där blev det lite cirkus för de
sommarboende i det gamla fiskeläget. Tänkte ligga för ankar med stäven mot syd
och aktern mot flytbryggan. Fick bra fäste med lång ankarlina ute. Efter hjälp
av en inföding, i alla fall en sommargäst, fick jag också iland en förtöjning.
Gamla Johanna rörde sig oroligt i den friska vinden. När Gyöexperten , Leif
Olsson, kom ner till bryggan och vi skulle gå en promenad i de fina
omgivningarna började s/y Johanna närma sig bryggan. ”Dä gaur inte” sa jag till de två hjälpsamma män som
anslutit. Leif föreslog Garnanäs som alternativhamn. När jag skulle ta upp
ankaret fastnade ankarlinan vid roderskäddan. Inte en gång, utan två! Som tur
var hade jag en mjuk fiskekula i änden av ankarlinan så när jag släppte flöt
ankarlinan upp fri från rodret. Samtidigt pressade vinden båten farligt nära
flytbryggan. Alltså små marginaler att manövrera på.
Sommarfolket tackade för
underhållningen när yachten stävade ut från Svalemålaviken och vi vinkade glatt
till varandra. Tack alla tre inblandade förutom Leif som istället får lite
gratisreklam för sin nya bok om vanligt folk genom tiderna på Gyön. Boken har
blivit försenad men beräknas utkomma i september med titeln: Två unika fiskelägen, Gyön och Garnanäs. Läs mer på www.ad-mare.se
Garnanäsviken erbjöd bättre
skydd och på kvällen vred vinden mot väst så på morgonen efter en trevlig kväll
hos Leif och Kerstin låg viken stilla.
Avslutningsvis kan jag inte
undanhålla mina läsare en rubrik som jag fann på BLT:s webb.
Karöbåten kördes sönder i vinterisen.
Julbord/Båten kan ha skadats när
SD-ledningen skulle äta julbord.
Av förklarlig anledning har
denna nyhet inte kommit in i Karlshamns Allehanda. Jag fortsätter att roa mig
med Åke Ortmarks memoarer, Makten och lögnen.
Glöm inte att det börjar komma björnbär och blåbären växer till sig hälsar Thomas och förstestyrman.