”När våren grydde och solen brann
var båtägaren en lycklig man. När hösten blåste och regnet rann var ingen så
lessen och sur som han.”
Ovanstående rader har kommit från en
gammal bekant som hittat bloggen.
Även så långt tillbaka som från
1960-talet seglar gamla kärlekar fram
. Det är lika roligt som att solen värmde
min kind i Matvik idag. Inte hela dagen därför att dimman vällde in vid
14-tiden, men ändå.
Den seglande tusenkonstnären, herr
G. i Ronneby, har varit i sjön sedan en vecka tillbaka men här i Matvik sker
”stapelavlöpning” först nästa onsdag.
Blekinge Arkipelag fyller snart två
år och inte mycket har hänt som vi båtägare kunnat märka. En dryg miljon har
det senaste året kostat skattebetalarna. Rykten talar om vissa
organisatoriska problem men nu skall kunnigt folk från Länsstyrelsen gå in och
stötta viss tid.
Dessutom kommer en ny ordförande att
utses i morgon måndag då årsmöte skall hållas. Förre kommundirektören i
Karlshamn, Bengt Mattsson, är föreslagen som ordförande. Det borde bli ett lyft
för biosfärområdet. Han har ju jobbat i en politiskt styrd organisation under
många år och bör veta hur man skall handskas med politiker som tycks behärska
allt. Dessutom har han ju befarit Blekinges skärgård under många år så redan där
har han ju ett övertag i fråga om kompetens.
Jag känner inte herr Mattson men han
har i alla fall svarat på mina brev/mail, vilket inte alltid är så vanligt
bland s.k. högre tjänstemän inom Blekinges offentliga förvaltning. För Blekinges
båtägare och inkommande gästers väl ber jag att få önska honom lycka till.
Du som har Discovery Channel kan se “Mäktiga skepp” ikväll söndag kl. 20. Troligen en Walleniusbåt som fraktar bilar.
Nu fortsätter resan Down under
Lördag den 16/11
Regn och åter regn. Stan är säkert
underbar i solsken. Flod, katedral och parker. Jag besöker katedralen där
Ramazottis stämma ljuder i högtalarna. Strosar runt till stadshuset,
konstcentrum och lyxhotell. Kaffe hos brasilianska som kommer med extra kaka
till gottegrisen. Jag förklarar att jag tycker portugisiska är ett så sensuellt
språk. Får då en kaka till.
På kvällen går jag till grekisk
restaurang (Santorino) som jag tidigare spanat in. Fullsatt med
födelsedagsfirare och firmafestande. God stämning men rätten som kommer in är
mer kvantitet än kvalitet. Skulle ha räckt till tre personer. Grekisk musik och
dans gör dock att jag ändå är nöjd. Nästa mål är Crown Plaza där jazz skall
erbjudas. Tre japanska ynglingar frågar efter ”table dance” och efter att med
kroppsspråk ha förvissat mig om att det var bröst pojkarna var ute efter så
informeras de sakkunnigt om Christchurch nattliv. De skyndar saliga i väg.
Blond vokalist sjunger tekniskt väl
men utan den riktiga känslan i lyxhotellets bar.
Söndag den 17/11
Regn och hagel samt +50. Snabbfrukost på närliggande
hotell och sedan gratis-shuttle till stationen för tågresa med berömda Tranz
Alpine över till västkusten. Vagnarna är moderna och jag får en ensam plats för
två. Träffar äldre äkta svenskt par som tidigare seglat jorden runt men som nu
flyger och far på annat sätt. Vi pratar
lite om jordenruntseglare och deras liv och leverne.
Resan bjuder som väntat på strålande
vyer, stup, fjäll, tunnlar , broar, blommor och frodig grönska i en salig
blandning. En fin resa på 4,5 timmar till Greymouth varifrån buss avgick till Fox Glacier. Äldre gentleman (85) från Australien
konverserade flitigt och med speciell dialekt vacker blondin. Jag önskar jag
hade haft hans plats för min granne var från Mallorca och inte särskilt talbar.
Strax innan vi nådde fram till Fox Glacier hade de
flesta passagerare stigit av vid Franz
Josef Glacier och Pierrette flyttade fram och började konversera chauffören. Det blev en rysarfärd på kurviga vägar med branta
stup därför att chaffisen tittade mer bakåt på P än framåt på den smala och
kurviga vägen. Jag övervägde att dra en filt över den kanadensiska damen för
att få chaffisen mer koncentrerad på sin uppgift. Även väninnan A var lika
skakad som jag över vad som pågick.
Fox Glacier är en liten håla med två
till tre restauranger, några hotell och en stor glaciär.
Kanada och Sverige intog måltid
tillsammans på Café Nivé s uteterass i strålande solsken.
Servitrisen säger: ”Vi har lite
problem i köket just nu. Do
you want some garlic bread, just for keeping you going?” Jag svarar:
“Vid min höga ålder behöver man mycket för att hålla sig igång” och detta
väcker en viss munterhet bland damerna. Laxen som senare serverades var OK.
Damerna som bodde på
backpackerhotellet som låg granne med mitt trodde de hade hamnat på en
”bordello” som P uttryckte saken. Mitt var i alla fall ingen sådan utan ganska
bra.