Sol och is i skärgården

”En väninna till mig råkade blanda ihop valium med sina p-piller. Hon
har i dag 14 ungar, men det bryr hon sig inte om.”

Berndt Lindholm 1841-1914

Sommaren verkar dröja
trots att solen lyser från tidig morgon. I Hällaryds skärgård har isen legat
mellan Hallö-Ekö- Östra Bokö och försvårat sjöfarten. Med ”kringgående
rörelser” har kolonisatörerna lyckats ta sig till sina kojor utan att riskera
liv och lem. Några båtägare har börjat putsa på båten i Matvik, andra
kontrollerar bara att inget inbrott skett. Ett knappt tiotal båtar har haft
inbrott i Vägga-området under veckan som gick.

I veckan som gick
slutade BLT:s ledarskribent, Inga-Lena Fischer. En dam som inte så ofta
tjänstgjorde som ”maktens predikant” vilket annars kan vara nog så vanligt inom
den svenska journalistkåren. Hon såg misslyckandena och skrev om det både vad
gällde fiskepolitik och utvecklandet av Blekinges turism. Att hon sedan tyckte
att förra landshövdingen var en så stor stjärna är lite svårare att förstå, men
jag har ju heller aldrig varit bjuden till residenset
smiley. Tack för många intressanta
synpunkter. Ibland har det varit nästan lika trevligt att läsa ledaren som att
läsa Yngves spalt.

Om jag inte är
felunderrättad så skall en militär flygare, Jan Landin, föreläsa för SXK:s
medlemmar på Dragsö (KSS) i morgon onsdag ¾ kl 19.

Ni som har till
tillgång till Discoverykanalen titta gärna på Mäktiga skepp som visar livet
ombord på olika moderna fartyg. Emma Maersk, världens största containerfartyg,
var intressant att stifta bekantskap med.

A propós det militära
och försvarets förfall så hade tecknaren Berglin några intressanta idéer vid en
eventuell invasion. Han hoppades på att invasionsstyrkornas permitenttåg
skulle frysa sönder medan de tåg som fungerar stod gömda på järnvägsmuseum. Pansarkolonner
skulle fastna i alla våra rondeller och fjortisarna skulle demoralisera fi med
förnedrande bilder på Instagram.

Resan Down under
fortsätter

Onsdag den 13/11

Upp och äter frukost på närliggande
café. Varm toast med skinka och ost. Först egen utforskning av kyrka och
stadskärna i soligt men blåsigt väder. Därefter guidad tur med Tony, en
pensionerad engelsman som berättade om de viktigaste husen på ett trevligt
sätt.

Mötte Esbjörn från Köpenhamn som var
i Napier på cykeltur.

Lämnar Napier vid 14-tiden för resa
till Wellington, huvudstaden på NZ. Tjatigt att påminna om landskapet och dess
omväxlande natur. Passerar Dannevirke, där skandinaviska bosättare slog ner
sina bopålar. Fick ett bra hotellrum i centrum av nöjesdistriktet. TV, värme,
dusch och toalett på rummet för cirka 200 kr (Cambridge Hotell tel. 04 385 8829) .

Klockan närmar sig 22 innan jag
beställer mat på turkisk restaurang. Maten var trevligt upplagd och lammet
smakade bra. Ägarinnan var assyriska med släkt i Sverige. Goglly Eshow tog sig
tid med svensken och berättade om sitt hårda liv innan hon startade Sahara
Cafè.

Torsdag den 14/11

Måste byta rum. Utanför står
drottning Viktoria och övervakar mig och trafiken som är livlig.Jag äter frukost på bageriet. Det
doftar gott och flickorna är som alltid rara och mycket vänliga.

Tar en kopp macciato hos rar
kaffekokerska vid bergbanans station. Hon har bryggt kaffe i fem år så hon
dricker mest té. I väntan på avgång för bergbanan går jag in på turistkontoret.
Vid en kort fråga får jag svar på svenska! Åsa är kontorschef och kom till NZ
som student. Kärleken gjorde att hon fortfarande är kvar. Hon varnade mig för
att sådant även kunde hända mig och det var ju snällt sagt. Hon är mycket öppen
och överöste mig med förslag och goda råd om vad jag skulle göra på Sydön.

Efter en lång stund hos Åsa åkte jag
bergbanan upp till Botaniska trädgården som var stor och fin. Allt ifrån skog
till läkemedelsväxter. Rosors namn är alltid kul att titta på. Ingrid Bergman
och Sexy Rex var några som fastnade i minnet. Fredselden från Nagasaki,
Begoniahuset samt Linnés svenske lärjunge som var med Captain Cook är andra
minnen.

Söker mig ner mot staden och frågar
rökande vaktmästare var på kartan jag befinner mig. Han letar och letar men kan
inte lokalisera sig. Då frågar jag vilken byggnad det är som vi står vid.
Parlamentet svarar han och då kan jag själv lokalisera mig på kartan. Går in
och lyssnar på debatt om NZ deltagande i S-for-styrkorna i Jugoslavien. Bosse
Ringholm tycks jobba extra som MP i Wellington. Han satt i alla fall i en stol
såg det ut som. På utvägen kommer jag i samspråk med säkerhetsvaktmästare. Vi
pratar om parlamentet och ledamöterna. Hade han varit anställd av en viss Smålandskommun hade han inte haft jobbet kvar efter de uttalande som han
gjorde. Vi hade en rolig stund.

Leave a Reply

Your email address will not be published.