Missväxt i Sveriges trädgård

Kungshall Karlskrona

Denna vecka har det blåst kalla vindar över vårt vackra
landskap. Flera hundra människor, ofta unga, har varslats om uppsägning i
residensstaden. Rubriken ovan använde den populära landshövdingen Camilla
Odnoff i en artikel redan i slutet på 1900-talet när Blekinge var på nedgång.

I Karlshamns kommun grälar politikerna om kostnaden för
kaffet. ”Det gamla arbetarpartiet” tycker kaffet skall vara gratis för dem
medan ”det nya arbetarpartiet” tycker att man skall betala för sitt som
personalen gör.

Bara det nu inte blir revolution nu till våren på vårt fina
gamla torg för denna livsnödvändiga dryck.

Pragvåren, Arabiska våren och Karlshamnståren – sådant sätter Blekinge på kartan.

Vindarna har varit kalla under hela veckan och idag på
förmiddagen låg medelvinden på Hanö upp emot 23 m/sek från NO. Snökanon talar
våra vackra meteorologer om men inte har det kommit någon snö i Karlshamn i alla
fall.

Förutom kvinnodagen så var tisdagskvällen en höjdare. Både
Leif GW Persson och Inga-Britt Ahlenius på samma kväll. Sverige behöver flera
sådana.

Nu flyttar vi oss Down under.

Papa goes Down
under del. 16

Torsdag den 7/11

Ännu lite varmare. Bokade hotellrum
i Sydney av Charli, charmig kiwitös med skotska rötter. Fyra nätter för 1200
kr. Såg en fotoutställning på Aotea Center, ett pampigt kulturcentrum i modern stil.
Blev så inspirerad att jag köpte biljett till Lady of Salsa-föreställning. Den
gamla damen var på turné.

Em skulle ha besök av sin älskare
från Norge så Bi och jag flyttade ut från huset för en natt.
Salsaföreställningen var elegant med en massa granna dansöser från Cuba och
ganska bra i en fin gammal teater – the Civic. Sov hos fem unga studentskor
denna natt. Det var kallt.

Fredag den 8/11

Vädret ostadigt med hyfsad värme.
Kollade genväg mellan Kristinas bostad och min. Ett enormt villaområde. Somliga
hus mycket eleganta men många ganska ovårdade. TV visar enorma rötskador på
husen på NZ. Ekonomisk katastrof för många. Drevet går efter ansvarig minister
som naturligtvis inget vet.

Hämtar voucher hos Charli alias
Carlyle McIntosh. En kopp Macciato hos kaffeleverantören på Victoria Square
utanför Aotea Centre. Ny kaffekokare men han var redan informerad om svenskens
preferenser. Det kallar jag marknadsorientering. Köpte en gospelskiva och The
Royal Philharmonic Orchestra of London´s hyllningsmusik till Elisabeth´s
femtioårsjubileum som regent. Härlig musik visade det sig senare.

Åt anka på kinesrestaurangen the
Dragon ett stenkast sydväst om Sky Tower. Den kinesiske servitören som var
student i Auckland berättade att om föräldrarna hade de rätta åsikterna så fick
ungdomarna lämna Kina för studier utomlands. Inga bidrag, från detta enligt
Göran Person politiskt stabila land. Studierna finansierades av föräldrar och
eget arbete. Ankan var god och riklig varför överblivna rester medtogs hem i
doggy bag. Det fanns många asiater på denna krog vilket var ett gott tecken på
kvalitet i matlagningen.

Man rör sig utan oro i denna
storstad. Ser inga stora gäng som i Stockholm. Lugnt på kollektivtrafiken.
Inget skrän utom på Queens Street när bilburen ungdom vill dra uppmärksamheten
till sig. Toaletter och allmänna utrymmen är inte nedklottrade som hemma i
Sverige. Att besöka en allmän toalett är en upplevelse. Man förstår inte vad
det är som gått så fel hemma i Sverige. Jo kanske, men det är inte politiskt
korrekt att uttrycka öppet så det får anstå.

Lördag den 9/11

Mulet och kulingvarning. Tog mig
till Three Kings i hörnet av Eden Road och Albert Road. Skotsk hembygdsdag som
visade sig bli mycket lyckad med folkdans, säckpipemusik, danstävlingar,
skotska tävlingar, riddare och informationsstånd om olika klaner och
whiskydistillerier. Danstävlingen gällde enbart för småflickor som ibland hade
folkdräkt, ibland sjömanskostym. Mycket koncentrerade damer – väl så
målinriktade som de ”jättebiffar” till herrar som försökte lyfta fem olika
tunga stenar upp på en tunna eller stöta stock. Att kasta en hösäck över en
ribba med hjälp av en hötjuga var lätt i början men ribban höjdes efter hand.Korv, haggish och sandwichsteak var
några födoämnen som erbjöds Olika klaner hade sina tält. Även frimurarna hade
sitt. Blev inbjuden till en installation i Ponsonby som jag dock tackade nej
till. Vi hade en liten diskussion om verksamheten. Mellan utklädda riddare och
hunduppvisning (vallhundar) fick jag lära mig hur Islay, ön där jag har en
kvadratfot mark, och Laphroiag (favoritwhiskyn) uttalas. Vänliga skottar var i
stort antal klädda i kilt. På hemväg träffade jag tyska som praktiserade två
månader i Auckland.

Går till the Dogs Bollix på kvällen.
God stämning och jag njuter av musiken och miljön. Ett par i 35-årsåldern slår
sig ner bredvid. Hon trånsjuk som en katt i mars. Efter en stund skickar hon
objektet för sin trånad att köpa mer öl. Han fortfarande lika cool efter
ölinköpet och då bjuder hon mig att dricka ur hennes pint. Bäst att sticka
innan man hamnar i ett ”menage á trois”.

På hemvägen ser jag en man med en
1,5 m lång hårman som en matta. ”You should try that” säger jag till en flicka
som också fascinerat studerar mannen vid övergångsstället. ”I wouldn´t be
freezing anyway” säger hon och skrattar. Maorikvinnan med de underbart bruna
ögonen var minnet för kvällen. Våra blickar möttes i väntan på grönt ljus.

Leave a Reply

Your email address will not be published.