Från Blekinge till Nya Zeeland del.4

”Visst måste man tro på turen. Hur skulle man annars förklara sina
kollegors framgångar.”

Jean Cocteau

Solnedgång på Utklipporna

Som Ni säkert noterat så händer saker efter mina blogginläggsmiley.

Centerledaren avbryter sin semester och säger att något
månggifte skall inte alls bli aktuellt. Shit!

Försvarsminister Karin Enström är nöjd med att Göteborg bara kan
försvaras i en vecka och debatten kommer i alla fall igång.

”Vill Du fred så rusta för krig” har någon klok tänkare
sagt.

Några vårliknande dagar har passerat men nu är kylan
tillbaka. Låt oss flytta oss till värmen medan vi väntar på våren. Här
fortsätter resan ……

Papa goes Down under

Onsdag den 16/10

Ingen bacon med ägg. Bara på
tisdagar och fredagar. Fixade ost och extra juice. Blondinen som var så elegant
vid den tjusiga modevisningen på en bar igår satt och grät. Anhörig till
bomboffer från Kuta- attentatet lördagen den 12?

Folk flyttar ut från
hotellet. Bali avfolkas mer och mer. Tony hämtar kl. 0900. Vi betittar Bali
Dance med dansare utklädda till odjur och häxor. Inte särskilt vackert och
intressant. Trähantverken är fina i en stor turistshop. Det blir en delfin i
alla fall efter mycket prut. Den vackert utskurna jättepenisen vågar man ju
ändå inte ge bort. Besöker Tony´s mamma, syster och svåger i Ubud. De bor
trångt men verkar tillfreds med livet. Ubud är en populär plats sedan
konstnärerna upptäckt den. Apparken innehåller massor av små apor som matas av
alla turister. Äter en urusel buffé vid resans vändpunkt, vulkanen. Dessutom är
restaurangen full av flugor som dör i flugfångaren och ramlar ner på golvet och
i maten. Servitrisen sopade flera gånger under måltiden. Absolut sämsta
upplevelsen hittills vilket Tony informeras om. Han lovar bättring.

Nu går resan nerför genom
fruktdistrikten. Besöker ett tempel intill Sukarno´s gamla sommarvilla. Här i
denna ultramoderna villa, på toppen av en kulle, hade den forne presidenten fin
utsikt över tempelbassängerna där damerna badade halvnakna och tvådde sina
synder. Det sägs att han hade ett teleskop. Vi behövde inget sådant när vi
vandrade, något besvärade, genom bassängavdelningen. Det fanns olika delar för
olika synder. Templet smyckades inför kommande fullmåne. De vackra
balinesiskorna klär sig mycket fina när de gör sin tur till templet. Man medför
blommor och frukt som offergåvor.

På kvällen besök på den restaurang
som nischat sig mot danskar, halvdansk som jag är. Enastående vacker servitris,
Ayo bjuder balinesisk dryck som alternativ till det vita vinet som tagit slut.
“Not good , too strong” säger vi båda. Det får bli rosévinet som ingick i
priset för jätteräkorna. Trevligt meningsutbyte under måltiden med skönheten
som var extrajobbande student.

Tupparna börjar gala tidigt – innan
man hinner gå och lägga sig. Inget kylskåp på rummet är det enda problemet.
Hotellservitrisen Okka fick ett par 10-kronorsglasögon. Hennes egna kostade en
hel förmögenhet.

To den 17/10

Trivselresor´s agent sökte mig. Han
visste inte att jag var på Bali. Hade fått uppgift om att alla Trivselresor´s
kunder hade lämnat ön. Gick ner till stranden via ett förstaklasshotell som
annonserade om Bali-show till kvällen. Satt på en stenpir när Ida kom. En
sliten dam av obestämd ålder. Som alltid trevlig att prata med infödingar. Hon offererade massage på beachen
till hutlöst pris. ”How much do you pay?” ”For your luck!” ”Morningprice, only
for you”. Hon kunde inte trula lika sött med munnen som de lite yngre
förmågorna eftersom hon saknade många tänder och hon hade inte heller det
tonfall som gör att man nästan smälter bort i hettan.

Fiskare vadade på det stora revet
utanför den inte särskilt fina stranden. Man satte upp nät med hjälp av pinnar
och sedan drev man själv fisken mot nätet.

Övertalades till manikyr av två
fagra damer. Det var behövligt men tyvärr så jobbade de båda samtidigt så den
sköna behandlingen tog slut fort. På hemvägen med lackade naglar som glänste
var Sussie sur för att jag inte köpt T-shirts som jag lovat. Tog en öl hos
henne och beställde kimono och byxor för mindre än 100 kr.

Massage vid hotellpoolen av två
duktiga men hårdhänta damer. Papa, mitt smeknamn i Sydostasien, var så
svårarbetad att den första massösen fick avlösning av ”Norrköping” som var rund
och go´ och hade en vän i den östgötska metropolen.

På kvällen blev det show på
förstaklasshotellet. Buffé, sköna covers och balinesisk dans nere i
parkrestaurangen vid havet. Vackra dräkter men föreställningen var lika
upphetsande som en studiedag inom det svenska skolväsendet. Endast lite dans av
två vackra balinesiskor annars mest gubbar, häxor och andra odjur. Mer populärt
var personalens show där gästerna bland annat fick dansa folkdans med
personalen. Jag avböjde då skönheten inte hade för avsikt att dansa ”tryckare”
utan bara vifta förföriskt med armar och höfter. Det var roligt att se stora
europeiska damer dansa med små balinespojkar. Hela kalaset kostade 150 kr.
Servicen var ypperlig.

GMY

Leave a Reply

Your email address will not be published.