Saltärna

Saltärna

Veckan efter Jazzfestivalen i Hällevik bjöd på en del
trevliga upplevelser men först kan jag konstatera att de felaktiga
vindriktningsnoteringarna från Hanö har upphört. Ingen vindriktning anges tills
vidare. Det lurar ingen turist att ge sig ut på sjön under felaktiga
förutsättningar.smiley Jag vill påminna om Sjöfartsverkets sida som visar vind- och
vattenuppgifter vid lotsstationen i den
stora sjö- och stapelstaden Karlshamn. Klicka på länken och leta Dig fram till
Karlshamn.

http://vivakarta.sjofartsverket.se/

I tisdags avseglade jag mot Ronneby i behaglig vind och
temperatur. Vid Stora Färjan beslöt jag mig för att gå den inre leden , dvs
norr om Stickelön och Saltärna. Den stora genuan var välfylld och det otäcka
revet väster om Stickelön hölls under
noggrann kontroll.

Naturligtvis fick jag ett möte vid Svängesholmen där det
segelbara sundet inte är bredare än 15 m. Med en busvissling försökte jag få den
mötande segelbåten att avvakta tills jag passerat men det gick
inte. Utan att kollidera möttes vi naturligtvis på det smalaste stället.

Saltärna fyr

Det får mig att tänka på en historia som min gamle arbetskamrat
Sven Stolpe berättade för Lasse Holmqvist i TV.

Sven kom körandes med
sin stora bil på en byväg i Dalarna. Plötsligt möter han en annan bil och de
kan inte passera varandra för vägen är för smal just där. Sven ser att om
dalmasen backar 30 m
så kan problemet lösas. Sven för fram sin idé till dalmasen. Denne svarar då: ”Det
är väl för f-n den som möter som skall backa”.

Efter detta dramatiska möte hade jag Kobacken på min styrbordssida. Här bor ambassadören
för romerna och kanske även för oss sjözigenare. Platsen skall inte längre kallas
Kobacken utan Solbacken – eller var det Solsidan. Jag frågade min sagesman
varför? Han påstod att det lät trevligare.

Undrar vad man tänker döpa om min barndoms lekplats,
Hästabacken, till? I alla fall har Svenska Kyrkan som ägde marken när jag var
barn låtit den växa igen fullständigt. Det får väl bli Antje Jackelén-skogen
efter de kristnas biskop i Lund smiley.

Eftersom jag är söndagsbarn och född med matjord i fickan så
var naturligtvis SXK:s boj ledig. Man har tagit bort regeln om att man bara får
ligga 2 tim. under dagtid. Dock finns regeln om max 24 timmars förtöjning kvar.
Ön har en härlig natur och det är lätt att promenera. Naturhamnarna fanns kvar och beskrivningarna
från nya ”Natur- och gästhamnar i Blekinge” har jag ingen anledning att
revidera.

Månen lyste nästan full över Trolleboda (är i nedan) när
kvällen kom. Tystnaden och temperaturen var mycket angenäm.

À propos Trolleboda och den stora bryggan på fastlandssidan
så sägs det att man har problem med den. Den är byggd med bidrag från EU.
Naturligtvis har man inte tänkt på att skapa 1-2 platser för oss sjözigenare så
vi kan gå iland för en promenad till Bökevik eller i det inte alls ointressanta
Trolleboda-området. Bryggan får bara användas för lastning och lossning.

Nästa dag vändes stäven mot hemmafarvatten när 24 timmars
bojliggning var uppnådd. Kastade ankar i en inte så hemlig vik för nattamat och
vila. Dagen efter skulle enligt agendan svamp plockas. Mycket svamp blev det!
Tar tid att rensa men ger tid till eftertanke.

Den väntade kulingen blev lite försenad men när den väl kom
så kom den med besked. Västlig kuling berör inte oss i Matvik. Jo, om det är
torrt så lider vi av sandstormar men det har ju inte varit aktuellt den senaste
månaden.

Stigmännen skickade mig ett korrekturförslag till den
kommande skärgårdskartan över skärgården öster om Alböle Björn. Det hedrar dem
att de talar om varifrån de fått delar av textunderlaget.

Författaren till en annan seglingsguide lovade mig väldig
publicitet om jag avslöjade Blekinges
absolut bästa naturhamnar – vilket jag
naturligtvis gjorde. Hans medförfattare hade köpt dubbla versioner av mina
böcker. Slutresultatet blev en mening i den stora boken! Man får vara tacksam
för det lilla smiley.

På lördagen hade Matviks Bryggförening en ganska välbesökt
tillställning med de sedvanliga programpunkterna: sjöräddningsbåt, polis,
kustbevakning, kaffeservering och tipsrunda.

Den gamle fiskhandlaren grillade korv med korslagda fingrar
och det var nog inte bara jag som skulle uppskattat en sillamacka. Se bild i
förra inlägget. Trevliga Oliver och Ester Johanna hade mycket folk på trädäcket
vid Rimérs kafé.

I härligt frisk västvind gled jag på eftermiddagen ut till
ett tyst Tärnö. Där fanns nog tre motorbåtar och en från Blekingepressen känd
papegoja, Laura i den något oroliga hamnen. Ja Laura var ombord på segelbåt inte i hamnen. Efter att ha utbytt tankar, både
med Ronnie Karlenberg, Inga-Lena och Laura samt tagit en promenad över ön
förflyttade jag mig till en ö utan människor och hus.

Laura från Hamburg

Bara en liten hungrig
mink som så kallade djurrättsaktivister släppt ut fanns där på lördagskvällen. Minken klagade på att nu
fanns inga fågelägg och inga fågelungar att äta. Han var mycket orolig för
framtiden.

Att vinden lade sig när kvällen kom behöver väl inte sägas.

En ny kund dök upp redan före kl 09 och en gammal kund kom
seglandes framåt tolvtiden, med alldeles galen kurs. Jag såg först inte vem det
var, för då hade jag börjat väsnas. Nu övervägde jag starkt om jag skulle lägga
mig i det hela, samtidigt som min puls gick i topp. Avstod, förvånansvärt nog
och det gick bra. Skepparen såg dock de stenar som han lyckosamt passerade utan
närkontakt.

”Läser Du inte mina skrifter innan Du ger Dig ut på okända
vatten?” ”Det skall jag göra till hösten” var svaret jag fick. Trevlig kille är
det i alla fall.

Jag har tyckt att det nya båtlivet med stora katamaraner
verkat intressant. I alla fall när man tittat på annonserna. Efter
söndagskvällens besök vid ”Lossekajen” i Matvik tycker jag inte det smiley.

Dansk nattgäst med kurs Öland

Leave a Reply

Your email address will not be published.