Tankar från en naturhamn i Blekinge

Månsken över Ungskär

Förra söndagen plockade jag
lite kantareller på ett för alla världskänt ställe men man behöver ju inte
lämna ut sina svampställen till hela världen. De kommer hit i alla fall. Efter
återkomst till båten så var det dags för fästingsanering och sedan att lätta
ankaret. När detta var gjort i nästan stiltje så startade inte motorn. Kontaktfel?
Ner i ankarboxen där säkringar sitter. Naturligtvis en klart olämplig plats men
vad kan inte våra ingenjörer hitta på. Borde kanske lägga i ankaret igen. Ska
bara….. som Alfons Åberg sa. Felsökning tar tid och när jag tittade upp så hade
s/y Johanna lagt sig långsides vid naturhamnen på Stora Skiftö. Inget buller
och bång. Hon bara låg där. Här brukar jag ju vara så det är väl dit jag ska.

Denna gamla dam beter sig
väldigt märkligt som alla gamla damer. En gång vid samma ö kastade hon loss alldeles själv
strax efter att skepparen tänkt att det vore nog bäst att ge sig av.

Nåväl i den svaga vinden
fanns det ingen anledning larma sjöräddningen som någon stolle vill göra till
en militär organisation. Skall jag ro ut ankaret eller orkar jag bogsera ut
henne med jollen i den svaga pålandsvinden? Medan jag funderar kommer en större
segelbåt på cirka 35 fot
in på fladen. Jag busvisslar och på 10 min har s/y Johanna kommit flott med hjälp av skönheten från Åhus. Denna gång ankrar jag innan felsökning fortsätter. Startbatteriet var för svagt
visar det sig och jag skiftar till ett förbrukningsbatteri.

Under veckan har jag glatts
åt att en gammal elev blivit OS-medaljör. Ryttarinnan Sara Algotsson tog
silvermedalj. De är duktiga Nybro-töserna. Saras medalj var lika rolig som när
Jenny Hult som då (2001) var min elev nominerades till Lilla Augustpriset för en uppsats om marknadsföring
som jag tvingat lärjungarna att skriva efter en lektionsserie. Jenny vann inte – men
det kändes mycket bra.

Á propos glädjeämnen så
inte kommer det att synas några glädjeflickor i skärgården mellan Tjärö och
Saltärna. De röda lyktorna som syns bland trädtopparna under kvälls- och
nattetid är kraftigt skattesubventionerade vindkraftverk. Åtta stycken håller
på att placeras öster om Bräkneån. De påverkar dock landskapsbilden mellan
Ronneby och Tärnö. Det enda man kan glädjas åt är att kurserna på vindkraftsaktierna har halverats på något år.

Ett rykte nådde mig borta i
residensstaden. Det sägs att Blekinge Arkipelag skall bolagiseras. Kanske för
att begränsa insynen i verksamheten. Som det är nu så är det en ideell förening
och då ställer medlemmarna en massa impertinenta frågor (läs blogginlägg från
årsmötet i april).

En insändare i BLT var fly
förbannad på standarden i servicebyggnaden i Karlskrona Gästhamn. Ja inte är
det lyxklass á la Hällevik
inte men allt skall bli så bra enligt näringslivschef Ottosson i Karlskrona. Klart
senast år 2014. Någon som vågar slå vad?

Karlskrona med vind i seglen.

Vad menar kommunen med denna slogan?
Jag har tolkat det som att man är en kuststad med sjöfart och framåtanda.
Men det man möts av i Karlskronas gästhamn visar ingen som helst framåtanda
utan tvärtom.
Vi har under vår semester i år, seglat längs ostkusten och besökt ett tiotal
gästhamnar.
Ingen har varit så dålig som Tallebryggans gästhamn i Karlskrona och då tänker
jag främst på faciliteterna som erbjuds.
Vi kommer in i hamnen efter en dag till sjöss, betalar hamnavgiften och får
koder till dusch och toalettutrymmen.
När båten är klar bestämmer jag mig för att duscha.
Jag plockar ihop det jag behöver och går iväg till byggnaden med toalett och
dusch.
Det är inte fräscht, kastas tillbaka 25 år i tiden.
Dessutom sitter det automater i duschen där man ska lägga i mynt, fem kronor
för tre minuters duschning.
Hur många har mynt med sig till duschen?
Hur många i dagens samhälle har mynt över huvud taget?
Jag betalade ju nyss hamnavgift!
Frustrerad går jag tillbaka med min kasse till båten för att leta upp några
mynt.
Går tillbaka till duschen där den riktiga matchen börjar.
På tre minuter ska jag hinna bli blöt, schamponera mig och bli av med schampot
igen.
För första gången i hela mitt liv är jag tacksam över att inte ha långt och
tjockt hår.
Vid det här laget är min inställning till Karlskrona allt annat än positiv.
Hur tänker man?
Vi hade tänkt stanna några dagar för att uppleva Karlskrona, shoppa och äta, nu
vill jag bara här ifrån.

Båtturist

Den senaste veckan har jag
njutit av Blekinges östra skärgård men mer om det nästa vecka.

Under juli månad nåddes
”all time high” vad gäller besökande till bloggen och hemsidan. Tack för att Ni
läser mina dum- och elakheter.

För en liten tid sedan fick
jag av en god vän ett ”flo” . Freddie på Joggesö, han med B&B, har berättat
att föremålet heter så. Vad är ett ”flo”? Gissa eller tro. Det är enkelt att
kommentera. Anonymt eller öppet.

Vi hörs!

Bara kristna och dårar
seglar mot vinden.

Den gångna veckan har varit händelserik. Barndomsvännen med
hustru har varit på besök ombord. Vi gjorde en nostalgitripp till Nytäppets
badplats där vi bland annat satt en solig augustidag år 1961 när Berlinmuren
restes. Andra hyss har också förekommit
på denna fina plats men de måste förbli lika hemliga som Stasiarkiven vad
gäller svenska kollaboratörers namn och yrke. ”Keep the people in darkness and
feed them with shit”, det så kallade champinjonsyndromet som tillämpas av både
politiker och journalister i alltför stor omfattning.

I söndagskväll var det bara några trevliga ungdomar som
grillade mash mallows ute på klipporna.

På måndagen och tisdagen hade jag nöjet att få gå runt med
barnbarnen på Harö i flera timmar. Johanna Sofia som den yngsta (4mån) skall
heta tycker att morfar är så tråkig så hon bara sover i sin bärsele. Treåringen
har fått pirater på hjärnan men de enda piratliknande vi såg var några
Buster och Anytech-båtar som for fram i ett rasande jehu. ”De tycker nog inte om att vara
på sjön, såna där” sade den kloke treåringen.

På tisdagsnatten låg jag för ankar efter att ha bjudit
gäster på gratinerade musslor och ytterlår av dovhjort (ej nedlagd vid Eriksbergs stränder). Disken gick fort
eftersom statsrådet Erlandsson från Ljungby lade ut texten i Sommar. För
ovanlighetens skull ett trevligt sommarprogram. Det är slipade gossar som når taburetterna
förstår Thomas tvivlaren.

Större strandpipare Foto: Lennart Strömberg Nybro

I svag ostlig vind fick jag kryssa mot Karlskrona för
leverans av nya böcker till mina återförsäljare. Passade på att söka efter nya
tilläggsplatser norr om Kuggeboda.

På svaj söder om Kvalmsö i den skönt ombonade Listerbyfjärden.
Sommarkvällen var nästan het innan solen försvann bakom Kidö. Underbart när
skällkon på Östernäs kom ner med koflocken till stranden. Ankarliggare sover
mjukt och gott men torsdagsmorgonen började tidigt. Man var ju på tjänsteresa
och skall göra skäl för traktamentet.Dessutom är det ju Ramadan så man får bara äta före sex .

Hann dock med en skyltning på Arpö. Här får skyltarna sitta
uppe ett helt år vilket de inte får i Matvik. Någon tar hela tiden bort
skyltningen. ”Det är synd om människorna”
sa Strindberg.

God sjöbris förde mig in till Karlskrona Gästhamn där Jonas,
Hampus och Carl I och II haft slutsålt på ”Naturhamnar i Blekinge” under flera
dagar. Några tyska båtägare ville fotografera författaren när de förstod vem
jag var. Jag tog 3 Euro för bröstbild och 5 för helfigur. Tycker Ni det var oskäligt?

Utsikt från gästhamnen mot öster.

Träffade många duktiga ungdomar verksamma inom olika områden
av turistnäringen. Emilie, Johanna, Siri, Kajsa, Edith och Alexander M. på
biblioteket var några mycket positiva personer att få lära känna. Den svenska skolan verkar inte ha varit så
tokig fram till 2000-talets början. Galleri Konstnären vid Hoglands Park är
numera återförsäljare till mina böcker.

Jag är ledsen att jag inte har några navigationsupplysningar
att lämna. Hemseglingen gick i frisk ostan och Hasslö-bron nåddes Just in Time
dvs på hel timme. Man ger de båtar som ligger på lovartsidan grönt ljus före
läsidan. Säkert en gammal Vänerskeppare som sitter uppe i Trollhättan och styr
broöppningen. S/y Johanna seglade sig fram till Pole Position exakt när grönt
ljus tändes och behöll ledningen ända fram till ankring på Skiftöfladen vid
15-tiden. Då hade jag också hunnit med att lyssna på Jan Schermans Sommar där
han knäppte ner byxor på både lärare, politiker och kollegor. Mycket underhållande!
Förresten läser jag just nu GW Perssons ”Gustavs grabb”. Boken är både
underhållande och avslöjandena duggar tätt. Bör inte läsas av känsliga personer
tillhörande det gamla arbetarpartiet.

Nästa vecka hoppas jag kunna berätta om strandning och om
röda lyktor över Tjärö. Har någon öppnat sexklubb i Järnaviksskärgården, kanske
på Hattaholmen, nu när fågelskyddet har upphört?

Take care!

Ung sjöman förkovrar sig om naturhamnar i Blekinge

Veckan som gått har bjudit på många regnskurar. Blåbären tar
sig i alla fall. Guöviks Värdshus och konferensanläggning har köpts av samma
företag som äger Tjärö. Hoppas man snart öpppnar. Det är en fin tur in till
Guöviken och egen brygga har man.

Det är svårt för båtturister att proviantera i
Blekingeskärgården väster om Gö. Hällevik har en bra butik 100 m från gästhamnen. Inget
i Nogersund och i Hörvik som jag berättade om i förra inlägget. På Hanö finns
en butik med ganska bra sortiment. I Vägga finns en butik cirka 1500 m bort, Konsumbutiken vid Österport. Tärnö har också
ett sortiment som gör att man kan hålla nöden för dörren. I övrigt är det inte mycket att hoppas på.
Vissa dagar finns varor att få i Ekenäs, Villa Vassen. I östra skärgården finns tillgång till lite
fler permanenta butiker på Hasslö, Aspö, Sturkö och i Torhamn och Kristianopel.
Planera inköpen är ett gott råd.

Nya kraftigt subventionerade vindkraftverk restes idag öster om
Svalemålaviken, troligen i Biskopsmålatrakten. Grattis alla naturvänner!

Själv har jag träffat en dansk toppolitiker som var
överförtjust i ”Natur- och gästhamnar i Blekinge”. Han hade till och med köpt
den tyska versionen av Gö-Kalmar och blev naturligtvis glad över att han kunde
få det svenska manuskriptet som PDF-fil. Ganska många nappar på erbjudandet ”tysk
version inklusive svensk PDF”. Jag börjar se botten av detta lager så passa på och beställ innan även denna version är slutsåld.

Veckans höjdpunkt var älgsupén hos Monica och Anders på
Joggesö i sällskap med trevliga grannar. Köttet, såsen och desserten, allt var
enastående gott samtidigt som en flock hägrar kom inflygande från havet för
mellanlandning på södra delen av Harö. En otrolig utsikt har man där uppe på
berget.Tack Monica och Anders!

Söndagsseglingen med värden var en riktig smörsegling med
massor av båtar i skärgården. Segelbåtarna till och med seglade, dä Ni!

Lev väl!

Ett
bekvämt sätt att ljuga är att tiga om sanningen.
Alexander Weiss

Sommardag 20120708

Veckan som varit har varit ömsom
vin och ömsom vatten. Försäljningssiffrorna är mycket goda denna vecka men det
skall de ju vara mitt i högsommaren. Just nu ligger jag i en nästan full
gästhamn i Ekenäs, Ronneby. De duktiga flickorna i Villa Vassen behövde
påfyllning av nya ”Natur- och gästhamnar i Blekinge”. Hamnen har fått fler och nyare
elstolpar. Hälften av gästerna är danska och tyska besökare. Vid seglingen hit
som gick i frisk västan kunde jag konstatera att inte en enda båt fanns på
Stora Ekön denna soliga söndag. Inne i den gamla lotshamnen var det i alla fall
lugnt även om det blåste på utsidan.

Under fredagen befann jag mig vid
Harö i Hällaryds skärgård. Satt och njöt av börsuppgången på datorn när jag råkade titta ut genom ventilen. Uppe i
skyn stod en ung kille på en segelbåts spridare. ”Was ist los” som tysken
säger. Har båten gått på grund? Nej inte
alls. Några vandaler har förstört enslinjen som ledde oss från nordmärket syd
Joggesö upp till bryggan. Den belgiske skepparen var osäker och hade
kommenderat upp sin holländska partners son i masten för att spana efter
korallrev. Naturligtvis hade han ”Natur- und Gästehäfen in den Schären von Blekinge” ombord. En
av delarna hade de lånat av holländska vänner och en del hade de seglat till Karlshamn
för att köpa!

De hade då passerat minst tre försäljningsställen på vägen dit. Natten hade tillbringats på Fölsö och de var mycket nöjda. På fråga från den kvinnliga
delen av besättningen förklarade jag att man normalt lade ut ett ankare och
förtöjde med stäven mot kajen men om det blåste kraftigt från sidan kunde det
anses godtagbart med långsides förtöjning.

Själv låg jag naturligtvis väl
skyddad på insidan av bryggan.

Man måste fråga sig vad det är för sjuka personer som river
bort en enslinje. I början av sommaren var stenarna omkringspridda varför jag
återställde dem. Nu var de nerkastade från berget. Rådet som jag tror jag gett
tidigare är: Från nordpricken norr om Fänabben på Harö så sätter man kurs mot
en tänkt punkt 10 m
norr ut från bryggan så går man klar. Lätt som en flätt, förlåt plätt.

Foto: Lennart Strömberg, Nybro

En tråkig nyhet från Hörviken är att Miska har blivit
nödsakad att stänga sin fina lanthandel. Det var en fröjd att komma in i denna,
kanske Blekinges mest välskötta lanthandel.

Hav förtröstan! Högtrycken återkommer. Tänk på att i Syd-Afrika var vissa vägar avstängda pga snödrivor.

Sanningen är
inte svår att ta död på och en väl berättad lögn är odödlig.

Mark Twain

Utsikt från Högaholm

I våra farvatten rör sig människor från de mest oväntade
platser. Jag noterade vid förra veckoslutet att en stor ombyggd, tyskflaggad
fiskebåt återigen befann sig på min favoritankarplats. Samma fartyg hade
observerats cirka två veckor tidigare.

Vid promenad på den nordöstra sidan av Dragsö träffade jag
på ett par i fyrtioårsåldern med en perserkatt. De visade sig vara schweizare
och katten, en stor och grann perserhona, hade omskolats från vildkatt på
schweizisk kyrkogård till skeppskatt. Angorakatten, som vi själva sade och hade
på femtiotalet, trivdes ombord på fiskebåten så länge vindstyrkan inte översteg
5 Beaufort vilket i och för sig är kraftig vind. Nästan 15 m/sek vill jag
minnas. Nej, bara runt 10 m/sek.

Nåväl, jag informerade paret om att man faktiskt kunde komma
innanför staketet på Dragsö, vilket de inte kände till. De hade ju ännu inte köpt
den tyska versionen av ”Natur- och gästhamnar i Blekinge” . Under tiden
vi samtalade rörde sig katten fritt i det höga gräset och med ett tigersprång
fångade den en skogsmus. Eftersom kaptenen inte ville ha varken råttor eller
möss ombord så ingrep han och återgav musen sin frihet. Musen var säkert lika
tacksam som besättningen på fiskebåten som jag träffade efter deras skymningspromenad
på Dragsö.

Det var så vackert tyckte man så hustrun ville uppskjuta
avsegling med ett dygn för att hinna med ytterligare ett besök nästa dag. I
vilket fall som helst skulle de återvända i augusti. Båten låg visst vid den
gamla marinbasen Peenemünde och dit är det ju inte så långt.

Tjänsteresa tillsammans med barndomsvän har företagits till
vackra Hanö och Hällevik i härlig ostan och framför allt med varma vindar. Bra
tillslutning på Hanö av utländska båtar redan strax efter lunch. Hällevik var
inte sämre, där var nästan den inre gästhamnen full. Det finns ju mycket att
göra här och allt är välordnat. Nya fina duschar har man fått och
hygienutrymmena såväl som el ingår i priset. Automat för betalning av
hamnavgift (170 kr) finns också. Ulf Johansson för dock fortfarande befäl i
hamnen. Det är många ärende som inte en automat klarar. En tysk skeppare som
fått något i propellern och en Ronnebyskeppare som behövde diesel, var några
ärende som skulle fixas på onsdagskvällen.

I hamnen låg det stora mudderfartyget Frida och fortsatte
förra sommarens dyrbara muddring. Man har ju installerat en båtbottentvätt i
hamnen. Vattendjupet inne i tvätten var visst tre meter medan djupet utanför
var högst 1.90 m.
Man kan ju inte tänka på allt. Vi måste se över rutinerna brukar de ansvariga
säga antingen det gäller otillräckligt beställt antal parkeringsskyltar eller
jaktgevärsammunition hos flygpassagerare.

I alla fall var Stiby backe till sin fördel som alltid.
Bokskog och milsvida utsikter. Gör ett besök. Världsomseglaren Carl-Erik
Andersson som skrev den alldeles utmärkta boken ”Segla med Albatross” hade
redan besökt platsen. Han umgås visst med en Norjetös. S/y Albatross låg i hamn
och skulle göra så till veckoslutet. Det var inte Carl-Erik som hade
kommenterat min blogg för något år sedan, utan seglarkompanjonen och
medförfattaren Janne Larsson

Resan tillbaka till Hällaryds skärgård gick i en rasande
fart. Seglarbryggan på Tärnö var nästan lika full som en husvagnsparkering i
juli varför vi valde att förtöja på nocken vid Bolagsbryggan. Detta förvånade
en skeppare som kom ut på bryggan och frågade hur djupt vi gick. Han
informerades genast om att vi hade ”Natur- och gästhamnar i Blekinge” ombord.
Var denna utmärkta skrift bekant? Han
påstod att så var fallet men såg lite besynnerlig ut i ansiktet när han drog
sig tillbaka.

Kvällen var lika skön som i Hällevik och vi satt och
språkade länge om det mesta i livet allt ifrån gamla Tärnöbor, vad man inte får
skriva i tidningar och på Facebook till resor och åldrandets mystik.

Då hade jag redan börjat känna av en kraftig snuva, kanske
förvärvad under gårdagskvällens trevliga kvällssamtal som skedde i en svag doft
av guano från pireb i den ostliga vinden.

Är det därför det kallas politisk snuva?

Lev väl hälsar nybliven morfar.

Ps. Österrikes flagga är röd-vit-röd som Ni naturligtvis
visste.

Midsommaren har varit angenäm. Redan dagen före hade jag
glädjen att få krama en tös. Hon somnade i min famn redan till ”Gamla Nordsjön”
och snarkade sedan mot mitt bröst i mer än en timme. Underbart! Precis som i
gamla tider. Den unga damen var knappa
tre månader gammal.

Midsommarafton skulle jag fira midsommar på Joggesö och gick därför
i frisk ostan ut mot Ekö och Brorsö kl. 11 utan förhoppning om att få min sedvanliga
kajplats vid bryggan på Harö. Mycket riktigt så var platsen upptagen. En inte
särskilt bra hamn vid ostliga vindar. Jag ankrade i stället väster om Brorsö
och hade på så sätt hyggligt lä från ostan och kunde ta jollen till Joggesö, en
kabellängd bort.

När jag funderade på lämplig klädsel fick jag plötsligt se
att det blivit ledigt vid Harö. Upp med ankaret och ut genom sundet mellan
Bockö och Brorsö. Skulle jag hinna runt innan någon annan tog platsen? Sydost
om Brorsö såg jag att bryggan ännu var ledig men borta mot Ekö kom en Maxi med kurs mot
bryggan. ”Dä gaur aldrig” som man ofta säger i Blekinge, var min tanke. Ju
närmare bryggan jag kom desto mer optimistisk blev jag. Maxin kom inte särskilt
närmre sitt mål. Väl framme vid bryggan kunde jag konstatera att min konkurrent
om platsen var inne och körde bland stenröset vid Fänabben dvs mellan Harös
nordspets och nordpricken som finns utsatt. Varför köper man inte ”Natur- och
gästhamnar i Blekinge” som har en fyllig beskrivning av infarten.

På insidan av bryggan låg jag bra och dessutom skulle vinden
vrida mot syd. Till den grundstötte signalerade jag att gå tillbaka och sedan
runda nordpricken på rätt sätt. De nödsignalerade med händerna när de var som
mest stressade men kom slutligen loss och försvann mot Tärnö.

Midsommarfirandet på Joggesö hos Monica och Anders är alltid
trivsamt med god mat och dryck samt allmän midsommardans hos Freddie och Nilla
som driver Hällaryds enda B&B. Se www.gullkrakan.se
Tack Monica och Anders för en trevlig kväll.

När jag rott hem till min båt i sena midsommarnatten kom
värden körande med en annan gäst som skulle fraktas hem till en annan ö. Anders
ville bara konstatera att jag kommit
lyckligt hem. Förra året brast ju åran när jag rodde hem. Samtidigt kommer tre män i en båt –
Kustbevakningen! Anders med väl
fungerande lanternor lämnar diskret platsen och de tre herrarna som även jobbade på
torsdagskvällen ville bara önska mig en trevlig midsommar. Att ro jolle något
berusad ansågs inte straffbart såvida jag inte hindrade sjöfarten. Lite
ambulansflyg på Tjärö och lite alkohol- och fartkontroller vid Tärnö var allt
som hade rapporterats. Lugnt alltså i den fina sommarnatten.

I morgon lördag öppnar Björn Rimér kiosken och
kaffeserveringen i Matvik. Till sin hjälp har han Evelina vars föräldrar har
får både på Mjöö och Bockö. De senare (fåren)
träffade jag en underbar kväll i onsdags. Havet låg nästan stilla och månen
lyste. Flädern och digitalisen blommade. Västvinden gjorde att ankring på
ostsidan bjöd på fria vyer medan solen gick ner över Matviks stång.

Gå in på www.arkenmarin.se och läs om rean som
börjar där.

Blekinges största storeka Viktoria Bonita på besök i Matvik. Hemmahamn Djupekås

Aktiviteten i skärgården
har ökat den gångna veckan. Jag har mött både danska och österrikiska läsare. Kan
Du färgen på Österrikes flaggan?

Tills svar inkommit, Gruss
Gott!

“Fula pojkar älskar bäst”

Lars Westman var under fem decennier journalist på tidningen
Vi. I veckan som gått har jag läst en mängd underfundiga och underhållande
urval från hans produktion. Materialet har sammanställts av två av hans
tidigare chefer. Westman är seglare och det finns alltför få skildringar av
hans upplevelser i den svenska skärgården. Men att man kastar böckling på Westman
när nollåttorna ligger i Sandhamn kunde jag inte i min vildaste fantasi drömma
om.

“Ska man bli sjuk skall man bli det i skärgården” är en
annan tänkvärd betraktelse. Boken är utgiven av Carlssons förlag och har den
titel som anges som rubrik till detta blogginlägg.

Vad mera nytt att rapportera. Ja många har redan
positionerat sig för midsommarfirande i Kåsakroken. Ronnie har fullbokat och
vid postbryggan låg redan i söndagskväll en Karlshamnsbåt väl förtöjd.

Vid Bolagsbryggan syd om den fria gästbryggan på Tärnö ligger två
arbetsplattformar, vilket retar en del infödingar och båtfolk. Jag trodde i min
enfald att reparation av bryggan var på G.

Bryggan ägs av en samfällighet så det är väl ett internt
problem. Man skall ju tänka positivt så varför inte använda plattformarna som
dansbana? Ronnie och Inga-Lena borta i Kåsakroken tänker däremot satsa på visaftnar i juli.

Hararna dansade i den friska sydvästen vid Militärbryggan i
söndagskväll men natten blev trots det lugn.

Gott om plats för hardans.

Karlshamns kommun har kommit in i andra andningen. Nu har
det satts upp en liten väntkur för resande med skärgårdstrafiken. Eller är det
Länstrafiken….?

Många nya vänner får man på grund av stängda wc-lokaler i
Matvik. I går släppte jag in tre ”fjortisar” under villkor att vi skulle bli
vänner på face-book alternativt att de skulle fixa min disk.

Dragsö har öppnat och mycket vildsvin tycks finnas. Jag såg
en flock på avstånd men när ledaren traskade genom kärret emot mig så drog jag
mig tillbaka, tyst och försynt som man är.

En grann hjort gled bort när jag nått toppen.

Beskåda herr Anderssons nya hotell. Kommer säkert att vara
ett lämpligt konferensmål för AP-fondernas tjänstemän. Ta med styrelsen.

Klicka
på länken så får Du veta vart pensionspengarna tar vägen.

http://di.se/Artiklar/2012/6/20/270631/Lyxliv-pa-AP-fonderna/

Trevlig midsommar tillönskas alla mina läsare.

Vid vandring på denna ö med historia hittade jag under
gårdagen ett dött vildsvin bland stenarna i strandkanten. Djuret ligger på
västra sidan och sprider redan icke angenäma dofter. Jag har inte svårt för
rutten tång, färska komockor eller dylikt men denna doft kommer en varm
sommardag med sjöbris troligen göra den lilla lotshamnen obrukbar.

Mail har skickats till Ronneby Kommun där jag bad dem
kontakta mig, men så har ännu inte skett.

I övrigt så har värmen kommit tillbaka. En härlig sjöbris
förde mig till Ronneby. Jag kunde notera att en ny grön prick satts ut väster
om Stora Färjan där hägerkolonin tydligen växer sig större för varje år.

Fler bojar vid Stora Ekön. Den första trodde jag var för
sopbåten men det är nog tänkt att de fyra som nu finns skall användas av det
rörliga friluftslivet. Någon sopbåt har inte synts till idag, trots att det är
torsdag.

Fårskallarna är fler i Ronneby skärgård. Både på Harön och
Stora Ekön fanns mängder med får som höll skärgårdsöarna öppna. Vart har alla
fårskallar i Hällaryds skärgård tagit vägen?

Västra bryggan på Harö, mellan Funkön och Yttre Stekön tycks
ha renoverats och även blivit större.

Restaurang Karön hade premiär igår den 13 juni och i Villa
Vassen jobbade en rar Hasslötös med att få snurr på butik och cafè.

Fina Naturum öppnar en ny utställning om havet nu på fredag
och till Brunnsparken råkade jag komma när en mängd vackra unga damer och käcka
pojkar (killar mognar senare) dök upp.

Studentbalen skulle tydligen gå av stapeln. Kostnaden för
att ta studenten verkar helt ha gått över styr.

Vid återkomsten till Ekenäs gästhamn hade jag fått en
tystlåten granne från Svanevik och tre med mig jämngamla,inte så tystlåtna
tyskar, i trolig charterbåt. Jag hade tidigare bestämt att gå över till Karön
och det visade sig vara ett klokt beslut. Den tyska konversationen hördes över
till Karö, långt in på kvällen.

Karö med sina blommande Rhododendronbuskar, sin lövskog och
det glittrande havet i syd är en mycket speciell ö. I stugbyn har kommunen
byggt en mycket fin servicebyggnad för de tiotal stugor som finns till
uthyrning. Såg väldigt stort och bra ut.

Däremot undrar jag om golvet på servicebyggnaden vid
gästhamnen Karön kommer hålla säsongen ut. Det svajar betänkligt på
herrtoaletten.

Calle Rietz tillbringar även denna sommar på Karö. Vilket
hus och vilken fin utsikt över hamninloppet och Gölandet han har!

Efter ett skönt dygn i Ronneby förflyttade jag mig till
lotshamnen på Stora Ekö. Även större ”havskryssare” kan förtöja här. Att jag var
och är ensam på ön behöver väl inte omnämnas.

Varmare i luften har det blivit och solen värmer kinden.

Aufwiederhören

Thomas