Månsken över Ungskär
Förra söndagen plockade jag
lite kantareller på ett för alla världskänt ställe men man behöver ju inte
lämna ut sina svampställen till hela världen. De kommer hit i alla fall. Efter
återkomst till båten så var det dags för fästingsanering och sedan att lätta
ankaret. När detta var gjort i nästan stiltje så startade inte motorn. Kontaktfel?
Ner i ankarboxen där säkringar sitter. Naturligtvis en klart olämplig plats men
vad kan inte våra ingenjörer hitta på. Borde kanske lägga i ankaret igen. Ska
bara….. som Alfons Åberg sa. Felsökning tar tid och när jag tittade upp så hade
s/y Johanna lagt sig långsides vid naturhamnen på Stora Skiftö. Inget buller
och bång. Hon bara låg där. Här brukar jag ju vara så det är väl dit jag ska.
Denna gamla dam beter sig
väldigt märkligt som alla gamla damer. En gång vid samma ö kastade hon loss alldeles själv
strax efter att skepparen tänkt att det vore nog bäst att ge sig av.
Nåväl i den svaga vinden
fanns det ingen anledning larma sjöräddningen som någon stolle vill göra till
en militär organisation. Skall jag ro ut ankaret eller orkar jag bogsera ut
henne med jollen i den svaga pålandsvinden? Medan jag funderar kommer en större
segelbåt på cirka 35 fot
in på fladen. Jag busvisslar och på 10 min har s/y Johanna kommit flott med hjälp av skönheten från Åhus. Denna gång ankrar jag innan felsökning fortsätter. Startbatteriet var för svagt
visar det sig och jag skiftar till ett förbrukningsbatteri.
Under veckan har jag glatts
åt att en gammal elev blivit OS-medaljör. Ryttarinnan Sara Algotsson tog
silvermedalj. De är duktiga Nybro-töserna
. Saras medalj var lika rolig som när
Jenny Hult som då (2001) var min elev nominerades till Lilla Augustpriset för en uppsats om marknadsföring
som jag tvingat lärjungarna att skriva efter en lektionsserie. Jenny vann inte – men
det kändes mycket bra.
Á propos glädjeämnen så
inte kommer det att synas några glädjeflickor i skärgården mellan Tjärö och
Saltärna. De röda lyktorna som syns bland trädtopparna under kvälls- och
nattetid är kraftigt skattesubventionerade vindkraftverk. Åtta stycken håller
på att placeras öster om Bräkneån. De påverkar dock landskapsbilden mellan
Ronneby och Tärnö. Det enda man kan glädjas åt är att kurserna på vindkraftsaktierna har halverats på något år.
Ett rykte nådde mig borta i
residensstaden. Det sägs att Blekinge Arkipelag skall bolagiseras. Kanske för
att begränsa insynen i verksamheten. Som det är nu så är det en ideell förening
och då ställer medlemmarna en massa impertinenta frågor (läs blogginlägg från
årsmötet i april).
En insändare i BLT var fly
förbannad på standarden i servicebyggnaden i Karlskrona Gästhamn. Ja inte är
det lyxklass á la Hällevik
inte men allt skall bli så bra enligt näringslivschef Ottosson i Karlskrona. Klart
senast år 2014. Någon som vågar slå vad?
Karlskrona med vind i seglen.
Vad menar kommunen med denna slogan?
Jag har tolkat det som att man är en kuststad med sjöfart och framåtanda.
Men det man möts av i Karlskronas gästhamn visar ingen som helst framåtanda
utan tvärtom.
Vi har under vår semester i år, seglat längs ostkusten och besökt ett tiotal
gästhamnar.
Ingen har varit så dålig som Tallebryggans gästhamn i Karlskrona och då tänker
jag främst på faciliteterna som erbjuds.
Vi kommer in i hamnen efter en dag till sjöss, betalar hamnavgiften och får
koder till dusch och toalettutrymmen.
När båten är klar bestämmer jag mig för att duscha.
Jag plockar ihop det jag behöver och går iväg till byggnaden med toalett och
dusch.
Det är inte fräscht, kastas tillbaka 25 år i tiden.
Dessutom sitter det automater i duschen där man ska lägga i mynt, fem kronor
för tre minuters duschning.
Hur många har mynt med sig till duschen?
Hur många i dagens samhälle har mynt över huvud taget?
Jag betalade ju nyss hamnavgift!
Frustrerad går jag tillbaka med min kasse till båten för att leta upp några
mynt.
Går tillbaka till duschen där den riktiga matchen börjar.
På tre minuter ska jag hinna bli blöt, schamponera mig och bli av med schampot
igen.
För första gången i hela mitt liv är jag tacksam över att inte ha långt och
tjockt hår.
Vid det här laget är min inställning till Karlskrona allt annat än positiv.
Hur tänker man?
Vi hade tänkt stanna några dagar för att uppleva Karlskrona, shoppa och äta, nu
vill jag bara här ifrån.
Båtturist
Den senaste veckan har jag
njutit av Blekinges östra skärgård men mer om det nästa vecka.
Under juli månad nåddes
”all time high” vad gäller besökande till bloggen och hemsidan. Tack för att Ni
läser mina dum- och elakheter.
För en liten tid sedan fick
jag av en god vän ett ”flo” . Freddie på Joggesö, han med B&B, har berättat
att föremålet heter så. Vad är ett ”flo”? Gissa eller tro. Det är enkelt att
kommentera. Anonymt eller öppet.
Vi hörs!