Seglationen i Blekinge skärgård är lika begränsad som det svenska försvarets kapacitet. Förre rektorn för Försvarshögskolan avslöjade i torsdags att den militära organisationen nu är så decimerad att vi inte ens kan klara att ta emot militär hjälp från omvärlden. Pensionerade generaler och andra behöver inte längre dagtinga med sitt samvete utan kan berätta hur verkligheten ser ut.
“Ja Du söte värld” skulle min saliga mor sagt.
Gör om marinbasen i Karlskrona och Kungsholmen till asylboende. Hans Werthén (1919-2000), f.d Electroluxchef ansåg att Blekinges enda framtid var inom långvården. Någon annan framtid fanns inte enligt denne egensinnige herre
.
För att pigga upp oss kanske Du vill följa med på en resa som jag gjorde för tio år sedan?
Papa goes Down Under
Onsdag 9/10 2002
Tåg mot Stockholm. Hämtar nyckel hos
Observer i Garnisonen och därefter vidare till Timmermansgatan på Söder. Ut för
att äta en kebab på Hornsgatan. När Johanna kommer hem går vi på indisk
restaurang och firar Matildas födelsedag.
Torsdag 10/10
Till Nacka Strand och Svenska
Kryssarklubben för leverans av böcker. Fyller på reskassan genom försäljning av
några stycken av succéaktien Mekonomen. Begär 180 kr och är övertygad om att de
kommer att gå mycket högre. Kursen just då 172 kr. På Arlanda växling av valuta
och inköp av Bombay Saphire som visar sig vara mycket billigare i London och
Singapore. British Airways för mig över ett soligt Göteborg. Väntan på Heathrow
blir nästan 4 timmar. I ett restaurangstånd serverar man lax, kaviar och ostron
med tillhörande plastbestick. Detta är av säkerhetsskäl. Samtal med fransyska
förkortar väntetiden på ett behagligt sätt. Nattflygningen till Singapore blir
lugn och fin (cirka 10 tim).
Fredag 11/10
Inklarering i denna märkliga
stadsstat är supersnabb. Vid disken för hotellbokningar får jag ett hotell
centralt beläget som visar sig vara en lyckoträff (Robertsson Quay Hotell). Tre
nätter för 1250 kr. Frukost är inkluderad och omfattar flingor, rostat bröd,
god juice, yoghurt, äggröra och bacon.
Singapore är en mycket grön stad vid
havet och en flodmynning. Fältstudier i området eftersom ankomsten var runt
17-tiden. Intensivt ungdomsliv i närheten men inte störande. Avslutade med anka
i ban ban (någon slags deg) som inte var så särskilt upphetsande. Varmt cirka
30 grader plus.
Lördag 12/10
Upp tidigt för frukost. Lång
promenad i Chinatown. Hindutemplets ceremonier gav ett mindre
förtroendeingivande intryck än moskéns mer lugna miljö och bättre ordning. Inga
kvinnor finns i bönerummet och besök rekommenderas på fredagar allra minst.
Såvida inte Allah kallar förstås. Då gäller det att omgående uppsöka templet
informerade mig en vänlig ung man som hälsade mig välkommen i församlingen.
Under den svenska julhelgens hysteri kommer jag troligen att konvertera och bli
muslim tillfälligt.
Hinduismen är flera tusen år gammal
och har ingen känd grundare. Religionen bygger på Vedaskrifterna och har en rad
olika gudar, däribland Vishnu, Shiva och Brahma.
Muslimernas store profet Mohammed
levde för cirka 1400 år sedan och muslimen ber fem gånger per dag till den ende
guden Allah. Religionen vilar på fem grundpelare: fastan, trosbekännelsen,
bönen, allmosan och pilgrimsfärden till Mecka.
På promenaden hem tog jag en annan väg som
ledde till att jag gick fel när jag nästan var framme vid hotellet. Kändes
mycket pinsamt och retfullt när jag nu hittat så bra tidigare.
Kvällen innebar invigning av the
Esplanade med president och hela nomenklaturan som skymde halva scenen för
gräsrötterna. Spektakulär show med människor, laserteknik och ställningar
frammanade jättemänniskor i mörkret. Senare på kvällen ett jättefyrverkeri som
jag troligen aldrig mer kommer att få se dess like till. Till och med rymdskepp
dök upp ovanför skyskraporna.
Middag intogs på populära
restauranggatan Boat Quay där enligt sedvanligt mönster all slags mat kan
intagas. Dock syntes inga kroppkakor till. Sedan en öl på en bar där matchen
Sverige – Ungern visades (1-1). Damen på barstolen intill talade tyvärr en
svårbegriplig engelska varför hotellet uppsöktes med viss jetlag i kroppen.
Singapore is ”More than a fried rice paradise” vilket de har som slogan.
Fortsättning följer