Var inte lycklig för länge – då kanske det går över, Bengt Berg 1946- Värmlandspoet
Yacht gästar Inre Ekö i Hällaryds skärgård foto: Brita Westrup
Denna
märkliga julimånad har inneburit en del incidenter och olyckor som
kunde slutat mycket allvarligt och försämrat den fina statistik
över sjöolyckor som inträffat under första halvåret. Bara 2
personer omkom, jämfört med 12 fritidsbåtsolyckor med dödlig
utgång första halvåret 2017.
Jag
hade i mitten av juli nöjet att ta en segeltur tillsammans med två
unga duktiga affärsjurister samt deras far/svärfar. Målet var
Hanö. Advokat Niclas, Anna Berntorps make, var faktiskt f.d
Fulbrightstipendiat och även Anders Wall-stipendiat i början av
karriären. Fint värre alltså, men också en ambitiös gast i svag
vind. Efter att ha levererat mina skrifter till den mycket omskrivna,
charmiga och duktiga kvinnliga hamnkaptenen, Lotta Olofsson, intogs
lunch på Restaurang Briggen. Där fick jag äran att hälsa på två
av fyra gentlemän från Karlshamn som med motor tagit sig dit i en
fin träbåt från skärgården. Det är ju inte var dag man hälsar
på så kallade ambassadörer.
Dessa
avseglade för motor, en dryg halvtimme innan vi kastade loss för
hemfärd. I fjärran såg jag någon timme senare en färggrann båt
uppe mot Tärnö. Vad gör lotsen däruppe var min tanke. Det var den
utmärkta sjöräddningen från Hörvik, som med två båtar
länspumpade de fyras båt. Den hade tagit in så mycket vatten att
den höll på att sjunka. Båtens länspump fungerade inte längre.
Bordläggningen var visst inte tät i värmen.Att natta båten är
viktigt men det hade väl inte hjälpt i denna värme som rått. Det
kunde gått illa för dem och också för den motorbåtsägare som
senare i slutet på festivalveckan fick brand ombord, mellan
Ortholmen och Boön/Sternö. Röken stod svart över yttre
hamninloppet.
Hanövy mot Listers huvud.
Det
sägs att ett större Orustbygge haft en svår grundkänning vid
Stickelön/Saltärna. Omfattande skador uppger min sagesman.
Själv
fastnade jag i ett forskningsprojekt ost Fårö/Ferö i Hällaryds
skärgård. Inte det som är utmärkt med hindermärke ost Vanaskär,
utan mellan Käringberget och Fårö. Gick antagligen för nära en
vakare och fick en lina om rodret. Gott väder och tid att fundera
medan jag satt fast. Skulle jag gå i vattnet och trycka ner linan?
Djupt vatten, svårt att ankra, vågade inte starta motor, då med risk att få linan i propellern. Efter några misslyckade försök med
båtshaken från badstegen dök motorbåten Felicia upp och s/y
Johanna flöt fritt efter 3 min. Tack än en gång.
En
olycka kommer sällan ensam. En skön kväll i Boksundet vid Dragsö
skulle jag kontrollera om den gamla MD 11-an fortfarande led av
inkontinens vid matarpumpen. Danskarna sade för många år sedan:
”Volvo
Penta skall läcka lite”
Jag tycker inte det är så kul, varför jag drog lite till på en
mutter och därmed sabbade jag den. Min f.d. seglarkompis Kurt
hade varnat för att dra packningar för hårt. Här var det muttern
som förstörde matarpumpen (37 år).
Nästa
morgon startade inte motorn pga av luft i systemet, vinden blåste
rakt in i det smala sundet, visserligen svag, men jag vågade inte
kryssa i min lilla å. Risk att segla upp i ”spenaten”.
Bärgsingenjören 
som bor på högsta berget på Joggesö tillkallades för bärgning
ut ur sundet.
Boksundet
Seglade
hem för focken till Matvik och efter fem misslyckade försök att få
förtöjning, kom grannen på Kalvö (Lars R.) till undsättning och
bogserade ”haveristen” på plats. Jag var alltför feg, när jag
skulle hantera den 4,5 ton tunga skönheten i vind som nu hunnit
friska i, helt enligt DMI:s prognos.
Att
hitta en mekaniker i semestertider är som att leta efter en nål i
en höstack, även om de i dessa tider är små, höstackarna alltså.
Min mentor Anders som ledde in mig på segling år 1963 var inte på
husbilssemester som jag trodde, utan kunde i slutet på kommande
vecka åtgärda problemet, med hjälp av en piratkopia av Volvo
Pentas bränslepump. Det ännu svenska företaget har slutat
tillverka en sådan. Volvo vill man skall köpa en ny motor. MD 11
var alldeles för bra, så en sådan skall inte mer tillverkas säger
ryktet.
Nästan
exakt 168 timmars hamnliggande användes till underhållsarbete och
städning.
Den
somaliska skönheten som jag mötte på Willys, med ögon så bruna
som Svartasjön i Hällaryd, stod på bryggan och skurade ruffmattan
med grönsåpa. Hennes slöja (ej burka) fladdrade i den ostliga
vinden. Grytgubbarna och bakladdarna framförde sina farkoster med
knapp styrfart för att kunna beskåda skönheten.
Det
var bara en dröm! Skura mattor och olja teaken fick jag göra
själv. Är det en sådan dröm som kallas ”våt dröm”?
Visste
Ni förresten att även somaliska skönheter blir solbrända?
Andra
goda grannar på Kalvö är Evert. När Tjärö återigen ville ha
påfyllning av Gö-Kalmar under mitt hamnliggande ,gick jag bort till
bryggan för Vindskärs avgång mot Tjärö. Evert med familj skulle
till Tjärö och jag mutade honom med en glass för att bli sändebud.
Vi ”pensionister” måste hålla ihop. Flickorna på Tjärö
tyckte att
jag
hade en både snabb, trevlig och stilig personal. Mindre än 24
timmar efter beställning.
Tack
Evert! Tjärö har nu mottagit fler än 20 ex över Östra
skärgården. Roligt att vi kan hjälpa till att sätta denna på
kartan, när nu Karlskrona Stadsmarina inte ville erbjuda sina gäster
möjligheten att köpa den där.
Genom
Akademibokhandeln och Volati säkrar jag 8% kvartalsvis ränta på
preferensaktierna i sistnämnda företag. Lite tröst i bedrövelsen.
Blodmåne Foto: Susanne Pegler
Avslutningsvis
en fin bild från en annan Kalvöboende författarkollega, Susanne Pegler, tagen när månen
förmörkades förra helgen. Jag har ”lånat” den från
FB-gruppen ”Hällaryds skärgård” med
fler än 600 medlemmar. Plåtbåtarna
framfördes med andakt över
Matviksfjärden.
Det var nästan en religiös stämning över vattnet.
”I
publish, let me be damned.”
Vi
vill ha rajn!
Ps.
Den synnerligen populäre konstnären Jan Abramsson, Sturkö, som
också medverkar i ”Natur- och gästhamnar i Blekinge delen
Gö-Kalmar”, har nu gett ut en konstbok med personliga noteringar
om sitt liv som skärgårdsskildrare under 30 år. Boken säljs på
eget förlag men jag gissar också i bokhandeln.
See you in Liverpool.
Thomas