Hanö i väntans tider

Båtar kallas för
hon för att ju äldre de blir ju mer färg går det åt för att
hålla dem vackra.

Okänd
icke-feminist

Viktoria Bonita av Djupekås. Frakteka nu konverterad.

Förförra
helgen kunde jag från min
lägenhet på sjunde våningen beskåda det största sammanhängande
fågelsträck jag upplevt.
Tusentals vitkindade gäss sträckte från Listerlandet mot Tärnö
och Lindö på sin väg mot Putinlands tundra. Spinkeräknarna
(lokalt utryck för ornitolog) på Lindö
räknade till cirka 400.000 gäss.

Denna
helg fick vi sommarvärme. Lördagen
bjöd på både näktergalssång och hastigt vindomslag till hård
nordväst på
kvällen . På Hanö blåste
det 17 m/sek från NV och då är Hanö absolut den sämsta hamn man
kan tänka sig.

Jag
gav mig likväl iväg dit under
söndagen, på min första
segeltur sedan olyckan på Bornholm, pingsten 2016.

Jag
är fortfarande starkt handikappad i högerarm och hand. Beter mig
taffligt men vänlig Karlskronit bistod vid
förtöjning där jag dessutom utnyttjade vinden. Något har man väl lärt
sig under snart 70 år på
böljan som inte alltid är blå.

Hanö
har en entusiastisk och engagerad kvinnlig hamnmästare, Lotta, som
backas upp av sin make Lars-Inge. Det händer saker hela tiden runt
omkring denna tös. Blommor, skyltar, bord, grillplatser och
trivselskapande åtgärder vidtages. Boule, kubb och bastu är några
aktiviteter som erbjuds. Hon
sköter hamnen som sitt eget hem och älskar sitt jobb. Wifi fungerar hyfsat och diesel samt latrintömning erbjuds.

Hanö
Museum har uppgraderats och erbjuder mycket historik. Värmepumpen
behöver väl ändå inte gå på dagtid? Då är det trevligare med
fågelsången som finns på den s.k. bergsprängaren som besökaren själv kan sätta på.

Annars
kan man gå ut och lyssna på näktergalarna som finns i trettiotal
på Hanö.
Jag hade en härlig promenad över till Vindhalla genom ett av Sveriges största Avenboksbestånd. Härliga hällar och mäktiga flyttblock bjöd på massor av ögongodis.

Träskoposten
säger att den nya regimen på hamnkrogen verkar vara på rätt spår.
Nu i maj tar man bara emot bokade gäster men i juni kör man för
fullt. Nu till Kristi
Himmelfärdsdag är det fullbordat, nej jag menar fullbokat.

Som gammal sailor
hade jag aldrig bytt namn
från Briggen till Kapten Haddock. Viktigast är dock inte namnet
utan vad man erbjuder i form av mat och service. Lycka till Anna och
Martin samt deras två trainees, Otto och August.

Avslutningsvis
ytterligare ett bevis på kommunal handlingskraft och kompetens eller?
För tio år sedan
skulle alla vattenmätare på Hanö nedmonteras. Nu skall sådana
återigen installeras på skattebetalarens bekostnad.

Någon
badanläggning syd om hamnen syntes ännu inte till. Det är väl hamn- och byalaget som skall fixa det?

Hälsning
från en ensam svensk bland alla tyskar och
schweizare i Hanöhamn. Jag
tror jag skall gå och fråga urmakarna om de känner Ingvar Kamprads
lilla piga i Basel, min dotter Matildasmiley. Jag får tyvärr inte publicera någon bild från familearkivet på de två smålänningarna som arbetar för de många människorna. Ingvar Kamprad seglade en gång i Blekinge skärgård med publicisten Bertil Torekull, bördig från Ronneby. Kamprad har beskrivit det som en traumatisk upplevelse enligt Torekulls bok om möbelhandlaren.

Fortsatt trevlig sommar tillönskas!
Hanö Vindhalla

One thought on “Hanö i väntans tider”

Leave a Reply to Göran Cancel reply

Your email address will not be published.