Att vara till sjöss är
en evig lång längtan. Till havs längtar man till nästa hamn. När man är i hamn
längtar man ut till havs igen. Sen längtar man hem. När man varit hemma ett tag
längtar man till sjöss igen.
Ove Allansson f.d sjöman och författare
Holländare inomskärs norr Mjöö
Så kom då sommaren. Jag har haft förmånen att runda
Kastellet i Karlshamn med en duktig och engagerad besättning. Vinden var frisk
SV när vi gick ut från Joggesö och dubblerade Tärnös södra udde. Inseglingen
till gamla oljehamnen krävde ingen lots i den tilltagande vinden och vid AAK:s kaj låg tre fartyg.
Börskursen på AAK nådde i måndags toppkurs på 595 kr, men någon split som jag förutsåg
har vi inte sett till.
Seglingen avslutades med en fantastisk älgfärsbiff från
Norrland. Tack Monica och Anders.
Det var fullmåne när jag kom ner till båten och borta i
öster lyste Gåsfetens fyr.
Det är inte bara roliga saker som händer på Joggesö. En
segelbåt (RJ 85) som ligger förtöjd vid boj en bit ut från stranden blev
påseglad förra veckan varvid masten knäcktes och skador på skrovet uppstod.
Föraren av det okända fartyget smet.
Hanö har varit föremål för rensningsaktion utförd av drygt
30 personer. Hanö museum, Byalaget och Bygdegårdsföreningen fick ihop 51 fulla
sopsäckar och då hade man ändå inte rensat runt hela ön som mäter 6 km i omkrets.
På Harö i Hällaryds skärgård som under våren varit utsatt
för Grace-projektet har man tydligen ännu inte avslutat arbetet. Flera högar
med skräp ”pryder” västsidan. På ostsidan vimlar det spridda petflaskor, fisk-
och plastlådor.
En av tre högar på västsidan
I söndags hade jag en chartersegling med exhustru, dotter
och två “värstingar” till barnbarn, 6 och 3 år. Jag kunde erbjuda en nästan ensam bryggplats på
den välbesökta ön Tärnö. Ungar vaknar tidigt så vi fick skåda ett hav i
fullständigt bleke och en strålande sol som snabbt torkade bort daggen. Som tur var så hade grannbåten kommit efter oss och dessutom arbetade den kvinnliga delen av besättningen inom barnomsorgen.
När gästerna gått iland i Matvik måndag em, ordningen återställts och disken
avklarats somnade kryssningsvärden ovaggad.
Svenska Kryssarklubbens bojar är bara för medlemmar som har
båten registrerad där. När man utnyttjar bojen skall man hissa en flagga i
plast som skickats ut. Jag låg 24 timmar vid Saltärnabojen innan det var dags
att lämna plats för någon annan. Bräkneåns mynning och Biskopsmåla bjuder på
fin bokskog med frodig grönska och kuperad terräng.
Idag låg det en tysk seglare vid Tärnöbojen. Båten förde varken
Kryssarklubbens medlemsflagga eller den speciella båtflaggan. Många
tyskar är medlemmar i Svenska Kryssarklubben så jag påpekade vänligt vad som
gällde, när jag använde hans stora båt som rundningsmärke.
Förhoppningsvis kan snyltandet minska om vi påpekar
felaktigt utnyttjande.
Avslutningsvis ett stort fång blommor till Sandra på
Karlshamns kommun som sköter om våra toaletter i skärgården. Ordningen blir snabbt återställd om någon ”skitgubbe” eller “kisselisa”
varit framme.
Flickorna som sköter Matviksanläggningen har redan fått en
komplimang så det blir inga blommor idag.
Du vet väl om att det finns duschar vid den rivningshotade
Bygdegården på Tärnö?
På gjensyn
Saltärna väst