“Sjöunderrättelser”

När en politiker säger att vi sitter i samma båt, så var på Din vakt –
det betyder att det är Du som skall ro.

Vilhelm Moberg

Gunnar Torhamn 1894-1965 Fiskehamn

Sedan sist har jag
gjort något som jag aldrig gjort tidigare. Jag har rensat ål och det gick
alldeles utmärkt. Förstår inte varför jag tänkte på strumpbyxor och ungdomens
äventyr när jag höll på
smiley.

Ålarna var
visserligen döda och jag funderade också på hur man gör när de lever. Några
dagars forskning har pekat på olika metoder.

En metod är att lägga
dem på salt vilket leder till att de snart dör, berättade en tös från Djupekås, nu Kalmar.

En annan metod är frysa ner dem
någon timme vilket gör att de inte blir så livliga när man skall flå dem
smiley.

Ål
som skall rökas fryser man ner orensad och levande varvid den dör. Före
röknings-tillfället läggs ålen
fortfarande med skinnet på i saltlake varefter den hastigt doppas i hett vatten.

En annan av mina
sagesmän och sageskvinnor uppger att han sett levande ål tvättas i
ammoniak innan vidareexport till
Frankrike. När ålen har förlorat sitt skyddande slem dör den snart
smiley.

Naturligtvis
förekommer att man skär ålen i huvudet som förhoppningsvis förlorar
medvetandet
smiley. ”Det är bara nerver” sade alltid mor när ålen rörde sig på
stekplåten. Färsk ål kan faktiskt ”lyfta” på stekplåten och hamna på annan
olämplig plats.

Forskningen går
vidare och under tiden välkomnas kommentarer på detta och andra ämnen. Det är
väldigt enkelt att kommentera. Pröva!

Idag skriver
Sydöstran om hur många miljarder som riskerar att gå Blekinge förbi om inte
alla vindkraftverken som planeras i hav och på strand får byggas. Mig veterligt
finns ingen industri i Blekinge som tillverkar delar till ett vindkraftverk.

Läs nationalekonomens syn på Dagens debatt i tisdagens Dagens Industri.
”Vindkraftsbubblan har blivit uppenbar:”

Från att ha varit en het bransch med mycket snabb tillväxt, som göddes med
offentliga medel, brottas världens vindkraftsindustri i dag med en besvärande
överkapacitet. Dess extrema kapitalintensitet gör vindkraften till en dålig
jobbskapare, skriver Marian Radetzki och Jonny Fagerström.
Svensk vindenergi, SV,beräknar att den planerade utbyggnaden av vindkraften
till 25–30 terawatttimmar, TWh, 2020 skapar12 000–14 000 nya jobb. Denna oerhört ambitiösa satsning kräver väldiga subventioner som enligt vår överslagskalkyl uppgår till 300 miljarder kronor fram till 2035. Samtidigt blir elen dyrare om investeringarna förverkligas.
Studier som har gjorts i bland annat Norge och Spanien demonstrerar att
SV:s siffror är en myt. Subventionskostnaden per stadigvarande jobb
i vindkraften klarar jämförelsen med kostnaderna för andra jobbskapande
åtgärder dåligt. Och många arbetstillfällen går förlorade när förbrukarna får
betala mer för elen.
Norska erfarenheter 2008–2009 visar att subventionerna i snitt har
varit 6,4 miljoner kronor för varje permanent vindkraftsjobb. En park med
32 vindkraftverk, som färdigställs sommaren 2011 uppges ha förbrukat
587 Mkr i statligt investeringsstöd och väntas ge åtta bestående arbetstill –
fällen. Det blir häpnadsväckande 73,5Mkr i kapital per jobb.
En analys av den nyöppnade parken Havsnäs i Västernorrland ger snarlika
resultat. Investeringen på sammanlagt 1,75 miljarder kronor i 48 vindkraftverk,
om än med mindre statlig frikostighet än i Norge, beräknas ge högst 30 permanenta jobb under tidig driftfas. Det motsvarar 58 Mkr per sysselsatt person.

Självfallet är jobb fler under byggfasen. Men de upphör när verken tas
i drift. En betydande del av investeringarna används dessutom till import
av utrustning. Då hamnar jobben utomlands. I Norge beräknas 3 av 4
kronor försvinna till utländsk industri som producerar vindkrafts utrustning.
Dessa erfarenheter belyser vindkraftsindustrins extrema kapitalintensitet. Modern förnybar energi i allmänhet och vindkraft i synnerhet är därför en
usel verksamhet för att skapa sysselsättning.Den nödvändiga investeringen för
att etablera ett permanent arbetstillfälle i industrin i allmänhet eller i tjänste –
sektorn är blott en bråkdel av vad som behövs för ett vindkraftsjobb.

Våra siffror avser endast vindkraftssektorn– utan hänsyn till hur resten av
ekonomin påverkas. Med en bredare syn är det nödvändigt att också beakta de
jobb som inte blir av när vindkraftssatsningen åderlåter ekonomin på investe –
rings kapital och när höjda elkostnader urholkar nationens konkurrenskraft.
En spansk studie beräknar att 2,2 jobb går förlorade för varje grönt
jobb som vindkraften skapar. Italienska erfarenheter pekar i samma riktning.
Om SV:s optimistiska uppgift om ökad sysselsättning i vindkraften vore
korrekt, och de spanska beräkningarna av förlorade arbetstillfällen också gällde
Sverige, skulle den totala effekten av planerad vindkraftsutbyggnad på svensk
arbetsmarknad bli en förlust av omkring 20 000 stadig varande jobb.

Den globala vindkraftsbubblan pyser betänkligt i finanskrisens spår. Allt fler länder har svårt att vidmakthålla subventionsnivåerna när återställning av balansen i de offentliga budgetarna fått högsta prioritet.
I början av 2009 reducerade Spaniens regering bidragen till förnybar energi
med 30 procent. Då sprack bubblan och tusentals anställda i den subventionerade
branschen för alternativ energi förloradejobben. I bland annat Grekland och
Portugal, som kämpar för att behålla sin kreditvärdighet, blir trycket att minska
ambitionerna i bidrags systemen allt starkare, och dessa kan snart gå Spaniens väg.
I USA står stora parker med tusentals utrangerade vindkraftverk som monument
över miljarder bortkastade dollar.
Investerarna som gick in med entusiasm medan staten var frikostig, ansåg
sig inte ha råd med underhållet av anläggningarna när de offentliga stöden
krympte. Vindkraftsparkerna omvandlades därför successivt till irreparabelt
skrot.
Från att ha varit en het bransch med mycket snabb tillväxt, som göddes med
offentliga medel, brottas världens vindkraftsindustri i dag med en besvärande
överkapacitet.
Vestas, en internationellt ledande tillverkare av vindkraftsutrustning, med
huvudkontor i Danmark, kungjorde i oktober en krympning av verksamheten med omfattande friställningar i företagets anläggningar runt om i världen.
De senaste årens utveckling pekar på vådorna för en industri som vindkraft
att alltför hårt luta sig mot den statliga givmildheten med dess inbyggda instabilitet. När utrymmet för offentliga utgifter krymper eller när ändamålet med den stödda verksamheten förlorar trovärdighet hos politikerna, stryps subventionsflödet.
De som har satsat stort på en ljus framtid kommer att bli besvikna eller rentav utarmade. Relativt få anställda kommer dock att drabbas i denna
extremt kapital intensiva verksamhet.

Adressen är
www.di.se välj Dagens debatt


Idag glädjer jag mig också åt att en schweizare är på väg hit till vår fina skärgård

nästa sommar. Två ex för 80 kr i portosmiley

Jag minns ännu med viss skadeglädje den gång jag mötte en båt med österrikisk flagga i aktern. Ombord på s/y Johanna fanns en geografilärare som gast. Denne gick bet på nationsflaggen. Det var före Jan Björklunds tid skall sägassmiley.


Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *