”Man vet att man börjar bli gammal när man knutit skorna och undrar om
det finns något annat man göra när man ändå är där nere.” George Burns
Trodde att det var
Fars Dag denna vackra höstdag. Då inga kända eller okända arvtagare hört av sig
var jag tvungen kontrollera i almanackan och jag hade naturligtvis fel som så
ofta.
Idag gläds vi
skogsmatroser, skattebetalare och andra åt att Kungsholms Fort skall få leva
vidare som militär anläggning. Fattas bara annat, med tanke på alla miljoner
som lagts ner på senare år. Först reparerade man för massor av miljoner och
sedan blev Göteborgs starke man, Göran Johansson, sur på en annan stark man som också hette Göran och så flyttades
den utbildning som var tänkt för Kungsholmen till trevliga Göteborg. Världens äldsta i bruk varande fort är
Kungsholmen (1680-). Jag tror Katarina den Stora kallade fortet ”den lilla lusen” eller
var det Drottningskär vid Aspö som fick heta så i ryskans mun.
Nåväl, båda forten
har legat i var sin ände av den anlagda försänkningen, stengärdsgården, mellan
Aspö och Tjurkö. Öppningen in till
Karlskrona är nog högst 150 m bred. Här har fiskebåtar och marinfartyg kört på
grund under dåliga väderförhållande och ibland även med skeppare som varit
påverkade av starka drycker.
Västtyska u-båtar har
osedda tagit sig in till marinbasen när allt som påminde om U-båt var ryskt.
Har just läst boken ”Mörka vatten – Hur
svenska folket fördes bakom ljuset i U-båtsfrågan.” Boken är skriven av
ambassadör Mathias Mossberg som var huvudsekreterare i 2001 års Ubåtsutredning. Han har visserligen jobbat ihop med Sten Andersson 
som ansåg att de baltiska staterna inte varit ockuperade men boken ger ändå ett mycket trovärdigt perspektiv.
Ubåtarna på
Hårsfjärden var till visshet gränsade sannolikhet västtyska eller brittiska om
jag skall använda Torbjörn Fälldins språkbruk. Nuvarande utrikesministern anklagade
ryssen och höga män inom marinen ”mörkade” både det ena och andra. Massor av
dokument var försvunna när de olika kommissionerna skulle utreda vad som hänt.
Intressant läsning är det. Gamla konungariket degenererar sakta men säkert.
Á propos Västtyskland
så fick jag i veckan en order på 100 ex från min tyska återförsäljare gällande
”Natur- und Gästehäfen in den Schären von Blekinge”. Han undrade också om jag kände till en bok
som hette ”Fartyg och kvinnor jag legat på – en amirals memoarer.” Verket är
för mig obekant.
Blekinges nu mest
kände levande svensk, herr Åkesson i Sölvesborg, fick idag framsidan på Dagens
Nyheter samt fem helsidor inne i tidningen. ”Han har inte gjort mycket väsen av
sig” var ett uttalande från kommunalrådet Björklund som tillika är
ordförande i Region Blekinges turistnämnd. Har Åkesson också suttit i turistnämnden?